Krigets enorma effekter på vardagen

12.03.2022 kl. 14:11
Två veckor har gått sedan Rysslands hemska invasion av Ukraina.

Konflikten har enorma följder, sorgliga och förfärliga, då miljontals oskyldiga drabbas. Följdernas olika skepnader visar sig även hos oss och enligt Finlands Bank påskyndar konflikten inflationen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Bränslepriserna har skjutit i höjden men även tillgången på råvaror och material förväntas påverkas.

För snart två år sedan skrev jag i Sydin en kolumn om den viktiga försörjningsgraden och bland annat att vi är bättre förberedda än Sverige för kriser. Då var det coronan som ställde till det, nu kriget ganska nära oss.

I torsdags fick vi igen höra att vår försörjningsberedskap är god. Bränsle finns för fem månader, spannmål för sex månader och läkemedel upp till 10 månader. Som litet land är vi 80% självförsörjande matväg, och generellt äter vi mycket inhemskt. Även kommunikationsnätverken har fungerat normalt och i Finland har teleoperatörer lång erfarenhet av även svårare form av beredskap. De cyberattacker som under de senaste tio åren riktats mot Ukraina har man inte blundat för i Finland och det vittnar om att vi är på många plan förberedda.

Trots god beredskap kommer den nuvarande situationen med krav som berör var och en av oss medborgare. Även om Ukraina i årtal varit Rysslands primära objekt i det så kallade ryska informationskriget har EU identifierat en stor mängd av falska nyheter som även berör Finland. Falsk information, eller ”desinformation”, kan vara speciellt tilltalande för folk som är oroliga eller som på annat sätt befinner sig i kris. En speciellt mottaglig publik för denna sorts information är de som inte annars har stark tilltro till medier. 

Rapporteringen om Ukraina är i rådande stund intensiv och i nyhetsflödet rör sig bild och text i snabb fart. Vid en krissituation ökar andelen som väljer tillförlitliga nyheter av oberoende medier, medier som dubbelkollar innan de publicerar sina nyheter.

Bland annat har tittarsiffrorna YLEs huvudnyheter på kvällen har ökat märkbart. Det är tydligt att man nu söker det senaste informationen och svar på frågor som hänger i luften. Men i allt detta är det vår skyldighet att vara på vår vakt och navigera rätt i det massiva informationsflödet. Vad är sant och vad är inte?

Vid östgränsen noterades nyligen störningarna i GPS-systemet. Till följd av detta tas en paus med flygen till Nyslott. Cyberattacker och så kallad hybridpåverkan har många dimensioner.

Viljan att hjälpa de som drabbats är enormt stor. De första krigsflyktingarna har bland annat anlänt till Österbotten. Vi kan ge dem trygghet genom till exempel boende, omsorg och hälsovård – det är det minsta vi nu kan göra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00