Krigets enorma effekter på vardagen

12.03.2022 kl. 14:11
Två veckor har gått sedan Rysslands hemska invasion av Ukraina.

Konflikten har enorma följder, sorgliga och förfärliga, då miljontals oskyldiga drabbas. Följdernas olika skepnader visar sig även hos oss och enligt Finlands Bank påskyndar konflikten inflationen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Bränslepriserna har skjutit i höjden men även tillgången på råvaror och material förväntas påverkas.

För snart två år sedan skrev jag i Sydin en kolumn om den viktiga försörjningsgraden och bland annat att vi är bättre förberedda än Sverige för kriser. Då var det coronan som ställde till det, nu kriget ganska nära oss.

I torsdags fick vi igen höra att vår försörjningsberedskap är god. Bränsle finns för fem månader, spannmål för sex månader och läkemedel upp till 10 månader. Som litet land är vi 80% självförsörjande matväg, och generellt äter vi mycket inhemskt. Även kommunikationsnätverken har fungerat normalt och i Finland har teleoperatörer lång erfarenhet av även svårare form av beredskap. De cyberattacker som under de senaste tio åren riktats mot Ukraina har man inte blundat för i Finland och det vittnar om att vi är på många plan förberedda.

Trots god beredskap kommer den nuvarande situationen med krav som berör var och en av oss medborgare. Även om Ukraina i årtal varit Rysslands primära objekt i det så kallade ryska informationskriget har EU identifierat en stor mängd av falska nyheter som även berör Finland. Falsk information, eller ”desinformation”, kan vara speciellt tilltalande för folk som är oroliga eller som på annat sätt befinner sig i kris. En speciellt mottaglig publik för denna sorts information är de som inte annars har stark tilltro till medier. 

Rapporteringen om Ukraina är i rådande stund intensiv och i nyhetsflödet rör sig bild och text i snabb fart. Vid en krissituation ökar andelen som väljer tillförlitliga nyheter av oberoende medier, medier som dubbelkollar innan de publicerar sina nyheter.

Bland annat har tittarsiffrorna YLEs huvudnyheter på kvällen har ökat märkbart. Det är tydligt att man nu söker det senaste informationen och svar på frågor som hänger i luften. Men i allt detta är det vår skyldighet att vara på vår vakt och navigera rätt i det massiva informationsflödet. Vad är sant och vad är inte?

Vid östgränsen noterades nyligen störningarna i GPS-systemet. Till följd av detta tas en paus med flygen till Nyslott. Cyberattacker och så kallad hybridpåverkan har många dimensioner.

Viljan att hjälpa de som drabbats är enormt stor. De första krigsflyktingarna har bland annat anlänt till Österbotten. Vi kan ge dem trygghet genom till exempel boende, omsorg och hälsovård – det är det minsta vi nu kan göra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35