Krigets enorma effekter på vardagen

12.03.2022 kl. 14:11
Två veckor har gått sedan Rysslands hemska invasion av Ukraina.

Konflikten har enorma följder, sorgliga och förfärliga, då miljontals oskyldiga drabbas. Följdernas olika skepnader visar sig även hos oss och enligt Finlands Bank påskyndar konflikten inflationen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Bränslepriserna har skjutit i höjden men även tillgången på råvaror och material förväntas påverkas.

För snart två år sedan skrev jag i Sydin en kolumn om den viktiga försörjningsgraden och bland annat att vi är bättre förberedda än Sverige för kriser. Då var det coronan som ställde till det, nu kriget ganska nära oss.

I torsdags fick vi igen höra att vår försörjningsberedskap är god. Bränsle finns för fem månader, spannmål för sex månader och läkemedel upp till 10 månader. Som litet land är vi 80% självförsörjande matväg, och generellt äter vi mycket inhemskt. Även kommunikationsnätverken har fungerat normalt och i Finland har teleoperatörer lång erfarenhet av även svårare form av beredskap. De cyberattacker som under de senaste tio åren riktats mot Ukraina har man inte blundat för i Finland och det vittnar om att vi är på många plan förberedda.

Trots god beredskap kommer den nuvarande situationen med krav som berör var och en av oss medborgare. Även om Ukraina i årtal varit Rysslands primära objekt i det så kallade ryska informationskriget har EU identifierat en stor mängd av falska nyheter som även berör Finland. Falsk information, eller ”desinformation”, kan vara speciellt tilltalande för folk som är oroliga eller som på annat sätt befinner sig i kris. En speciellt mottaglig publik för denna sorts information är de som inte annars har stark tilltro till medier. 

Rapporteringen om Ukraina är i rådande stund intensiv och i nyhetsflödet rör sig bild och text i snabb fart. Vid en krissituation ökar andelen som väljer tillförlitliga nyheter av oberoende medier, medier som dubbelkollar innan de publicerar sina nyheter.

Bland annat har tittarsiffrorna YLEs huvudnyheter på kvällen har ökat märkbart. Det är tydligt att man nu söker det senaste informationen och svar på frågor som hänger i luften. Men i allt detta är det vår skyldighet att vara på vår vakt och navigera rätt i det massiva informationsflödet. Vad är sant och vad är inte?

Vid östgränsen noterades nyligen störningarna i GPS-systemet. Till följd av detta tas en paus med flygen till Nyslott. Cyberattacker och så kallad hybridpåverkan har många dimensioner.

Viljan att hjälpa de som drabbats är enormt stor. De första krigsflyktingarna har bland annat anlänt till Österbotten. Vi kan ge dem trygghet genom till exempel boende, omsorg och hälsovård – det är det minsta vi nu kan göra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00