Putin tog kriget till Europa

05.03.2022 kl. 07:25
Ryssland har gått till direkt militärt angrepp på Ukraina. Vi har krig i Europa.

Torsdagen den 24 februari var en svart dag. En dag som för all framtid förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Det finns ingen väg tillbaka till det som en gång var. Med sitt agerande har Ryssland med Putin vid rodret fört in världen i ett farligt och ytterst obehagligt läge. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina. De behöver nu omvärldens stöd och hjälp.

 

Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Civila människor, barn, kvinnor och män bombaderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.

 

Republikens president och regeringen har agerat målmedvetet och bestämt. Finland och övriga världen fördömer Rysslands militära agerande å det starkaste. Det här är inte bara en grym attack mot Ukraina. Det här är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen, internationell rätt och freden i Europa. Vi har krävt att Ryssland omedelbart måste stoppa sin militäroperation och återgå till förhandlingsbordet. Några verkliga tecken på en sådan vilja har vi inte sett. Finland har naturligtvis också uttryckt sitt starka stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.

 

EU:s statschefer har enats om omfattande och tuffa sanktionspaket. Likaså har USA och Storbritannien utfärdat sanktioner mot Ryssland. Frågan är ändå om några som helst sanktioner biter på Ryssland och Putin. Det som däremot säkert svider för det ryska folket är när ryska soldater återvänder hem i likpåsar. För varje förälder, oberoende nationalitet, är det nog bland det värsta man kan uppleva. Och för folkopinionen i Ryssland har det säkert en betydelse. Men också här är förstås frågan hur mycket den envåldshärskare som nu styr landet bryr sig och hur långt utdraget kriget blir.

 

Över en miljon ukrainare är redan på flykt. I Finland ska vi vara beredda att ta emot flyktingar från Ukraina. Vi har all anledning att hjälpa såväl ekonomiskt, som humanitärt på olika sätt. Det är också regeringens vilja.

 

Den stora frågan är naturligtvis vad Putins och Rysslands mål är. Han har krävt en ny säkerhetsordning i Europa. Något som vi under inga omständigheter kan acceptera. Den tiden bör en gång för alla vara förbi när världen delades in i stormakternas intressesfärer! För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna med Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden, som en del av Europeiska Unionen.

 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget är sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs.

Dörren till Nato ska hållas öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion, för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00