Putin tog kriget till Europa

05.03.2022 kl. 07:25
Ryssland har gått till direkt militärt angrepp på Ukraina. Vi har krig i Europa.

Torsdagen den 24 februari var en svart dag. En dag som för all framtid förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Det finns ingen väg tillbaka till det som en gång var. Med sitt agerande har Ryssland med Putin vid rodret fört in världen i ett farligt och ytterst obehagligt läge. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina. De behöver nu omvärldens stöd och hjälp.

 

Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Civila människor, barn, kvinnor och män bombaderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.

 

Republikens president och regeringen har agerat målmedvetet och bestämt. Finland och övriga världen fördömer Rysslands militära agerande å det starkaste. Det här är inte bara en grym attack mot Ukraina. Det här är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen, internationell rätt och freden i Europa. Vi har krävt att Ryssland omedelbart måste stoppa sin militäroperation och återgå till förhandlingsbordet. Några verkliga tecken på en sådan vilja har vi inte sett. Finland har naturligtvis också uttryckt sitt starka stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.

 

EU:s statschefer har enats om omfattande och tuffa sanktionspaket. Likaså har USA och Storbritannien utfärdat sanktioner mot Ryssland. Frågan är ändå om några som helst sanktioner biter på Ryssland och Putin. Det som däremot säkert svider för det ryska folket är när ryska soldater återvänder hem i likpåsar. För varje förälder, oberoende nationalitet, är det nog bland det värsta man kan uppleva. Och för folkopinionen i Ryssland har det säkert en betydelse. Men också här är förstås frågan hur mycket den envåldshärskare som nu styr landet bryr sig och hur långt utdraget kriget blir.

 

Över en miljon ukrainare är redan på flykt. I Finland ska vi vara beredda att ta emot flyktingar från Ukraina. Vi har all anledning att hjälpa såväl ekonomiskt, som humanitärt på olika sätt. Det är också regeringens vilja.

 

Den stora frågan är naturligtvis vad Putins och Rysslands mål är. Han har krävt en ny säkerhetsordning i Europa. Något som vi under inga omständigheter kan acceptera. Den tiden bör en gång för alla vara förbi när världen delades in i stormakternas intressesfärer! För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna med Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden, som en del av Europeiska Unionen.

 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget är sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs.

Dörren till Nato ska hållas öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion, för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35