Putin tog kriget till Europa

05.03.2022 kl. 07:25
Ryssland har gått till direkt militärt angrepp på Ukraina. Vi har krig i Europa.

Torsdagen den 24 februari var en svart dag. En dag som för all framtid förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Det finns ingen väg tillbaka till det som en gång var. Med sitt agerande har Ryssland med Putin vid rodret fört in världen i ett farligt och ytterst obehagligt läge. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina. De behöver nu omvärldens stöd och hjälp.

 

Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Civila människor, barn, kvinnor och män bombaderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.

 

Republikens president och regeringen har agerat målmedvetet och bestämt. Finland och övriga världen fördömer Rysslands militära agerande å det starkaste. Det här är inte bara en grym attack mot Ukraina. Det här är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen, internationell rätt och freden i Europa. Vi har krävt att Ryssland omedelbart måste stoppa sin militäroperation och återgå till förhandlingsbordet. Några verkliga tecken på en sådan vilja har vi inte sett. Finland har naturligtvis också uttryckt sitt starka stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.

 

EU:s statschefer har enats om omfattande och tuffa sanktionspaket. Likaså har USA och Storbritannien utfärdat sanktioner mot Ryssland. Frågan är ändå om några som helst sanktioner biter på Ryssland och Putin. Det som däremot säkert svider för det ryska folket är när ryska soldater återvänder hem i likpåsar. För varje förälder, oberoende nationalitet, är det nog bland det värsta man kan uppleva. Och för folkopinionen i Ryssland har det säkert en betydelse. Men också här är förstås frågan hur mycket den envåldshärskare som nu styr landet bryr sig och hur långt utdraget kriget blir.

 

Över en miljon ukrainare är redan på flykt. I Finland ska vi vara beredda att ta emot flyktingar från Ukraina. Vi har all anledning att hjälpa såväl ekonomiskt, som humanitärt på olika sätt. Det är också regeringens vilja.

 

Den stora frågan är naturligtvis vad Putins och Rysslands mål är. Han har krävt en ny säkerhetsordning i Europa. Något som vi under inga omständigheter kan acceptera. Den tiden bör en gång för alla vara förbi när världen delades in i stormakternas intressesfärer! För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna med Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden, som en del av Europeiska Unionen.

 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget är sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs.

Dörren till Nato ska hållas öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion, för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00