Putin tog kriget till Europa

05.03.2022 kl. 07:25
Ryssland har gått till direkt militärt angrepp på Ukraina. Vi har krig i Europa.

Torsdagen den 24 februari var en svart dag. En dag som för all framtid förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Det finns ingen väg tillbaka till det som en gång var. Med sitt agerande har Ryssland med Putin vid rodret fört in världen i ett farligt och ytterst obehagligt läge. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina. De behöver nu omvärldens stöd och hjälp.

 

Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Civila människor, barn, kvinnor och män bombaderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.

 

Republikens president och regeringen har agerat målmedvetet och bestämt. Finland och övriga världen fördömer Rysslands militära agerande å det starkaste. Det här är inte bara en grym attack mot Ukraina. Det här är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen, internationell rätt och freden i Europa. Vi har krävt att Ryssland omedelbart måste stoppa sin militäroperation och återgå till förhandlingsbordet. Några verkliga tecken på en sådan vilja har vi inte sett. Finland har naturligtvis också uttryckt sitt starka stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.

 

EU:s statschefer har enats om omfattande och tuffa sanktionspaket. Likaså har USA och Storbritannien utfärdat sanktioner mot Ryssland. Frågan är ändå om några som helst sanktioner biter på Ryssland och Putin. Det som däremot säkert svider för det ryska folket är när ryska soldater återvänder hem i likpåsar. För varje förälder, oberoende nationalitet, är det nog bland det värsta man kan uppleva. Och för folkopinionen i Ryssland har det säkert en betydelse. Men också här är förstås frågan hur mycket den envåldshärskare som nu styr landet bryr sig och hur långt utdraget kriget blir.

 

Över en miljon ukrainare är redan på flykt. I Finland ska vi vara beredda att ta emot flyktingar från Ukraina. Vi har all anledning att hjälpa såväl ekonomiskt, som humanitärt på olika sätt. Det är också regeringens vilja.

 

Den stora frågan är naturligtvis vad Putins och Rysslands mål är. Han har krävt en ny säkerhetsordning i Europa. Något som vi under inga omständigheter kan acceptera. Den tiden bör en gång för alla vara förbi när världen delades in i stormakternas intressesfärer! För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna med Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden, som en del av Europeiska Unionen.

 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget är sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs.

Dörren till Nato ska hållas öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion, för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35