Tiden före kriget kommer inte tillbaka.

08.03.2022 kl. 13:00
Händelserna från kriget i Ukraina känns i både kropp och själ.

Det är svårt att glädja sig åt egna saker i vardagen då kriget suger ur ens känslor då man ser bilder på pappor som lämnar sina barn för att åka till fronten, eller berättelsen om små barn som dödats eller om ett tvillingpar som föddes för att nästan omedelbart bli föräldralösa. Krig är obeskrivligt hemskt. Putin borde stoppa det meningslösa dödandet som redan tagit flera tusentals liv, och satt över en miljon människor på flykt från sina hem.
Kriget får också enorma ekonomiska konsekvenser. Inga pengar kan ersätta de människoliv och det lidande som nu sker, men det ekonomiska priset kan ha en betydande inverkan för att få slut på kriget. Sanktionerna mot Ryssland är de hårdaste som någonsin införts mot en betydande ekonomi, och de har kommit snabbare än nästan alla hade förväntat sig. Ryssland är inbäddat i den västerländska ekonomin. Även om vi i väst är och har varit beroende av rysk olja och gas är Ryssland ännu mer beroende av oss. För trots sin enorma geografiska storlek är Rysslands ekonomi bara i samma storlek som Spanien.

Alla världens länder har inte och kommer inte sluta handla med Ryssland. Exempelvis Kina och Indien har inte klippt banden på samma sätt som vi, men oavsett kommer bortfallet i handeln med väst och sanktionerna bli en enorm chock för landets ekonomi. Det kommer också innebära kostnader för oss, inte i samma klass, men ändå kännbara. Det är ändå ett billigt pris att betala för att förhoppningsvis i framtiden få leva i fred och säkerhet.
Den ryska rubeln har tappat i värde. Moskvabörsen var stängd hela förra veckan och man vet inte när, eller om, den öppnar igen. Ryssland har byggt upp stora reserver, men en betydande del av dem har blivit frysta i exceptionella sanktioner mot Rysslands centralbank. Vid sidan av sådana åtgärder har enskilda företag beslutat att temporärt eller permanent stänga sina verksamheter i Ryssland samt sluta handla för att inte indirekt finansiera kriget. Den internationella flygtrafiken har nästan helt upphört till landet, liksom flera fraktrederiers transporter.

Krig är dyrt att föra och det kommer börja kännas mycket snart, både direkt och indirekt. Döda soldater, brist på vissa produkter, ransoneringar och en kraftig ekonomisk nedgång som kommer kännas i hela det ryska samhället.
Putin har försökt hålla kriget så hemligt som möjligt för sina medborgare, men det är nu omöjligt att mörka. Därför stängs de få oberoende medierna som varit kvar och lagen hotar med 15 års fängelse för den som uttrycker sig kritiskt. Det har gjort att nästan alla internationella korrespondenter lämnat landet samtidigt som sociala medier som Facebook och Twitter stängts.
Det går tyvärr nästan enbart att se flera olika scenarion av ytterligare försämringar än det är att se vägar ut ur det här.
För även om Ryssland skulle sluta kriget och dra tillbaka sina trupper, vilket är prioritet nummer ett, så kommer relationerna inte återgå till det normala. Misstänksamheten mot Putin och hans regering är så enorm att det inte finns någon väg tillbaka till det som varit så länge han är vid makten. Stabilitet kunde nås, men de enorma förändringarna i Europa som kommit igång både gällande försvarssäkerhet och energisäkerhet kommer inte ändra riktning oavsett utvecklingen i Ukraina. Tiden före kriget är ett avslutat kapitel.

Det är alldeles uppenbart att det varit enorma förluster för Ryssland i Ukraina. Ingen vet dock vilken Putins långsiktiga plan har varit och är tillsammans med de våghalsiga risker han visat sig redo att ta. Ingen vet hur det kommer sluta i Ukraina och vad som hade varit eller är näst på hans lista, samt hur långt han är redo att gå och om förluster påverkar honom. Det gör det hela så farligt.
Vi förlitar oss på ett sätt nu på ukrainarnas mod för att rädda västs och demokratiernas framtid. Vi måste säkerställa deras.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35