Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

22.02.2022 kl. 14:56
Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist

Ärade talman,

Det är ingen nyhet att Sannfinländarna vill fälla regeringen, men det är ledsamt att man gör det för att vinna politiska poäng, inte för att hitta lösningar eller för att påverka utvecklingen. Om Finland skulle ha följt den sannfinländska linjen och gått in för att stöda användningen av fossila bränslen, ja då skulle vår situation vara rätt katastrofal. Bilisterna skulle påverkas ännu hårdare av de höjda priserna och energiräkningarna skulle vara betydligt högre än vad de är nu. Det är intressant att Sannfinländarna gör en interpellation om de stigande elpriserna när de själva har föreslagit åtgärder som skulle höja priserna ännu mer.

Ärade talman,

Priset på energi och bensin är en allvarlig utmaning för många finländare. Så som regeringspartierna och också Samlingspartiet påpekat är sänkningen av bensinskatten en ineffektiv och ytterst dyr åtgärd som inte riktas till dem som mest lider av prisökningen. En sänkning med 20 cent per liter skulle kosta samhället ca 800 miljoner euro.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att problemen ska lösas med åtgärder som är effektiva och hållbara. I fredags kom regeringen med flera riktade åtgärder som ett svar på de höjda bensin- och elpriserna. Avdraget för arbetsresor höjs, de högre boendekostnaderna ska bättre beaktas i beviljandet av utkomststöd, klimatvänliga investeringar ska stödjas och det skapas ett inkomstbaserat och regionbaserat riktat stödsystem för hushåll. Dessa är åtgärder för att hjälpa finländarna klara av sin vardag.

Ärade talman

Det är viktigt att den så kallade yrkesdieseln nu börjar utredas inom ministeriet.

Också lantbrukssektorns nöd har blivit allt tydligare och som en första åtgärd befrias vissa produktionsbyggnader från fastighetsskatt för detta år. Men krisen inom denna livsviktiga sektor beror inte enbart på världsmarknaden utan på våra egna strukturer. Det bör för alla vara en självklar målsättning att bönderna får ett högre pris, ett skäligt pris för sina produkter. Åtgärder måste vidtas genom hela livsmedelskedjan.

Ärade talman,

Om vi vill skapa bestående förändring måste vi skapa förutsättningar för alternativa åtgärder. Regeringen har redan satsat på byte av oljepannor, infrastruktur, övergång till elbilar och kollektivtrafik. Samtidigt så måste vi öppet och ärligt erkänna att det krävs riktade insatser för att hjälpa människor som blir i kläm. Ofta handlar det speciellt om människor på landsbygden. Många finländare bor i ett hus som man inte har råd att sälja eller byta värmekälla i. De är helt beroende av bil men har inte råd att byta till en nyare, mera bränslesnål bil eller ens tänka på att byta till elbil. Vi är många som är tvungna att köra långa sträckor till jobb, till dagis, till barnens hobby. För många finländare är det här en stor ekonomisk börda. Det är dem vi måste hjälpa och vi måste vara medvetna om att klimatomställningen också för med sig en ny form av ekonomisk utsatthet. Det här är ett nytt skyddsnät vi måste bygga och därför är det viktigt att vi fortsätter med övergången på ett socialt hållbart sätt.

Ärade talman,

Vår lärdom från de senaste månaderna ska vara att vi ska ha en hög självförsörjningsgrad vad gäller elektricitet. Genom att minska på vår användning av fossila bränslen är vi mindre beroende av andra länder. Energibeslut har nämligen också en säkerhetspolitisk aspekt. Vi i SFP är glada över att de flesta i Finland inser att energipolitik kräver långsiktighet.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35