Efterlängtat svar på energikrisen

19.02.2022 kl. 06:24
Av flera olika orsaker, bland annat det synnerligen oroliga säkerhetspolitiska läget i världen, har drivit upp prisnivån på energi, till exempel på el och bränsle

Kraftigt höjda energipriserna har slagit speciellt hårt på folk som bor på landsbygden och reaktionerna har varit mycket förståeliga.

 

Samtidigt som inkomsterna har hållits på samma nivå som tidigare har kostnaderna för att leva, såsom uppvärmningskostnaderna för husen och transporter, blivit dyrare. Det berör alla på ett eller annat sätt, att få vardagsekonomin att gå ihop.

 

Flera länder har gjort åtgärdspaket för att på olika sätt kompensera de som är mest utsatta till följd av energikrisen. Igår var det då regeringens tur att presentera Finlands efterlängtade åtgärder.

 

Ändringen i skatteavdraget för jobbpendlare, vilket exemplifierades väldigt bra i gårdagens Vbl, är åtgärden som berör väldigt många, 570.000 personer, under det kommande året. Kilometeravdraget höjs nu från 25 cent per km till 30 cent per km. Maxavdraget höjs från 7000 kilometer till 8400 kilometer.

 

Åtgärden syns inte direkt vid bensinpumpen utan på skatteprocenten. Det i sin tur vad arbetstagaren får i handen då lönen betalas. Användningen av egen bil för arbetsresor är ett måste i till exempel Österbotten eftersom inte kollektivtrafiken är så väl uppbyggd här som i städer.

 

Även jordbruket är inne i en sällan skådad kris. Så gott som dagligen kommer rapporter om att gårdar läggs ner på grund av lönsamhetkrisen, bland annat till följd av höjda produktionskostnader. Jordbrukarnas kris var huvudtemat på torsdagens frågetimme. Länge har handelns ansvar åberopats och om inget sker där kommer förmodligen bågen att spännas från statligt håll. I helheten är vår självförsörjning gällande mat central. Detta är speciellt viktigt nu att beaktas med tanke på Ukrainakrisen och eventuella sanktioner. 

 

I regeringens åtgärdspaket i fredags ingår en förbättring i böndernas situation. Jordbrukets produktionsbyggnader befrias för fastighetsskatt under detta år. Eftersom fastighetsskatten tillfaller kommunerna kommer staten att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Detta är en första åtgärd men jordbrukskrisen kräver ytterligare åtgärder.

 

Bra även att beredningen av den så kallade yrkesdieseln kommer igång. Yrkestrafikanterna har, i likhet med jordbrukarna, lidit massor till följd bränslehöjningen. Trafikanterna kan ofta ha långa avtal, till exempel kring skolskjutsar, och bränsleprishöjningen har naggat lönsamheten rejält. Det nuvarande yrkesdieselskattesystemet ska nu utvärderas. På bordet finns även ett alternativ där de direkta skattestöden skulle ersättas med att trafikanterna i efterskott får avdrag för de litrar som de förbrukar.

 

I åtgärdspaketet finns även flera andra viktiga åtgärder, hit hör bland annat att de höjda energipriserna ska kunna beaktas som grund för beviljande av utkomststöd. Det handlar om en otroligt viktig åtgärd som riktas helt till de som har det tuffast att få sin vardagsekonomi att gå ihop. Flera pensionärer har varit i kontakt hur de ska kompenseras av höjda energipriserna och möjligheten till utkomststöd är en åtgärd som berör mest pensionärer, som till exempel kan ha låga pensioner men höga uppvärmningskostnader på sina hus.

 

Just nu tyder inget på att energikrisen skulle gå snabbt över, och därför är dessa åtgärder otroligt viktiga för att finländarnas, och speciellt landsbygdsbors, vardag ska gå ihop.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00