Efterlängtat svar på energikrisen

19.02.2022 kl. 06:24
Av flera olika orsaker, bland annat det synnerligen oroliga säkerhetspolitiska läget i världen, har drivit upp prisnivån på energi, till exempel på el och bränsle

Kraftigt höjda energipriserna har slagit speciellt hårt på folk som bor på landsbygden och reaktionerna har varit mycket förståeliga.

 

Samtidigt som inkomsterna har hållits på samma nivå som tidigare har kostnaderna för att leva, såsom uppvärmningskostnaderna för husen och transporter, blivit dyrare. Det berör alla på ett eller annat sätt, att få vardagsekonomin att gå ihop.

 

Flera länder har gjort åtgärdspaket för att på olika sätt kompensera de som är mest utsatta till följd av energikrisen. Igår var det då regeringens tur att presentera Finlands efterlängtade åtgärder.

 

Ändringen i skatteavdraget för jobbpendlare, vilket exemplifierades väldigt bra i gårdagens Vbl, är åtgärden som berör väldigt många, 570.000 personer, under det kommande året. Kilometeravdraget höjs nu från 25 cent per km till 30 cent per km. Maxavdraget höjs från 7000 kilometer till 8400 kilometer.

 

Åtgärden syns inte direkt vid bensinpumpen utan på skatteprocenten. Det i sin tur vad arbetstagaren får i handen då lönen betalas. Användningen av egen bil för arbetsresor är ett måste i till exempel Österbotten eftersom inte kollektivtrafiken är så väl uppbyggd här som i städer.

 

Även jordbruket är inne i en sällan skådad kris. Så gott som dagligen kommer rapporter om att gårdar läggs ner på grund av lönsamhetkrisen, bland annat till följd av höjda produktionskostnader. Jordbrukarnas kris var huvudtemat på torsdagens frågetimme. Länge har handelns ansvar åberopats och om inget sker där kommer förmodligen bågen att spännas från statligt håll. I helheten är vår självförsörjning gällande mat central. Detta är speciellt viktigt nu att beaktas med tanke på Ukrainakrisen och eventuella sanktioner. 

 

I regeringens åtgärdspaket i fredags ingår en förbättring i böndernas situation. Jordbrukets produktionsbyggnader befrias för fastighetsskatt under detta år. Eftersom fastighetsskatten tillfaller kommunerna kommer staten att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Detta är en första åtgärd men jordbrukskrisen kräver ytterligare åtgärder.

 

Bra även att beredningen av den så kallade yrkesdieseln kommer igång. Yrkestrafikanterna har, i likhet med jordbrukarna, lidit massor till följd bränslehöjningen. Trafikanterna kan ofta ha långa avtal, till exempel kring skolskjutsar, och bränsleprishöjningen har naggat lönsamheten rejält. Det nuvarande yrkesdieselskattesystemet ska nu utvärderas. På bordet finns även ett alternativ där de direkta skattestöden skulle ersättas med att trafikanterna i efterskott får avdrag för de litrar som de förbrukar.

 

I åtgärdspaketet finns även flera andra viktiga åtgärder, hit hör bland annat att de höjda energipriserna ska kunna beaktas som grund för beviljande av utkomststöd. Det handlar om en otroligt viktig åtgärd som riktas helt till de som har det tuffast att få sin vardagsekonomi att gå ihop. Flera pensionärer har varit i kontakt hur de ska kompenseras av höjda energipriserna och möjligheten till utkomststöd är en åtgärd som berör mest pensionärer, som till exempel kan ha låga pensioner men höga uppvärmningskostnader på sina hus.

 

Just nu tyder inget på att energikrisen skulle gå snabbt över, och därför är dessa åtgärder otroligt viktiga för att finländarnas, och speciellt landsbygdsbors, vardag ska gå ihop.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00