Höjning av sysselsättningen ödesfråga för välfärdssamhället

17.02.2022 kl. 09:20
Det är viktigt att vi lyckas höja sysselsättningsgraden för att slå vakt om den ekonomiska hållbarheten i vårt välfärdssamhälle.

Därför är de senaste sysselsättningspolitiska reformerna som regeringen beslutat om väl avvägda. Det stärker de offentliga finanserna och skapar fler nya jobb.

 

Regeringen enades i fredags om ytterligare sysselsättningspolitiska reformer. Reformerna är en del av verkställandet av regeringsprogrammet och frågorna har varit prioriterade från svenska riksdagsgruppens sida för att höja sysselsättningsgraden i Finland till 75 %.

 

Det är mycket viktigt att fortsätta vidta åtgärder som stärker de offentliga finanserna. Finland har i över 10 år ökat på statsskulden genom mer upplåning. Skuldspiralen måste brytas. Genom att höja sysselsättningsgraden med målsättningen att alla som kan jobba ska jobba slår vi vakt om vårt välfärdssamhälles bärkraft utan att behöva skära ner på servicen eller höja på skatterna.

 

Finland har legat efter de övriga nordiska länderna, men också Åland som varit och är en förebild med så hög historisk sysselsättning både generellt, men framförallt hos kvinnor.

 

De reformer regeringen nu kommit överens om berör ändringar i arbetslöshetsskyddet som ska göra det mer sporrande att ta emot ett nytt jobb. Dessutom ökar satsningarna för att öka välmåendet i arbetslivet för att minska på sjukfrånvaro och utbrändhet. Dessutom höjs studerandes inkomstgränser permanent med 50 % efter att ha varit höjda temporärt sedan årsskiftet. Gällande studerandes inkomstgränser har Åland egen behörighet, men man kan säga att besluten går i helt samma riktning.

 

Regeringen har redan tidigare gjort beslut som ska generera 75 000 arbetsplatser. De åtgärderna inkluderar mer satsningar på arbetsförmedling samt avskaffandet av den så kallade pensionsslussen. Totalt har åtgärderna vi vidtagit skapat förutsättningar som kommer innebära över 80 000 nya jobb, enligt finansministeriets oberoende och opolitiska beräkningar.

 

Ur åländskt perspektiv är det viktigt att Finlands offentliga finanser är så starka som möjligt. Det gynnar Åland direkt och indirekt genom intäkter till landskapet samt att det finns en högre köpkraft då fasta Finland är en viktig marknad för åländska produkter samt för turismen.

 

Flera av reformerna har direkt betydelse för Åland. De följer reformer som redan Sverige och Danmark har gjort med stor framgång. Danmark och Sverige är förebilder för Finland eftersom de länderna är nordiska välfärdsländer, men har lyckats ha en större andel av befolkningen i arbete än Finland.

 

Mer reformer skulle behövas inte minst för att sporra till att förlänga arbetskarriärerna genom att både ändra regelverk samt skapa en uppmuntrande beskattning.

 

Vi har en allt större andel arbetstagare som närmar sig pensionsåldern. Man har efter ett långt och aktivt förvärvsarbete förtjänat sin pension. Samtidigt finns det många som inte vill gå i pension och dessa arbetstagare behöver samhället ta vara på så att de stannar kvar i arbetslivet om man vill. Idag kan dock vissa tvingas gå i pension mot sin vilja eller beskattningen bli så ofördelaktig att det inte lönar sig att fortsätta jobba. Detta måste ändras eftersom många branscher skriker efter arbetskraft och förlängda arbetskarriärer är en dellösning.

 

Vi har inte råd att ha människor som vill arbeta att inte göra det bara för att det inte lönar sig. Här också har Finland att lära sig av andra länder som har mer stimulerande system, exempelvis Sverige.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35