Viktiga beslut för ekonomin och de studerande

11.02.2022 kl. 16:35
Regeringspartierna har idag kommit överens om ett paket med sysselsättningsåtgärder som förstärker den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson är nöjd över att regeringspartierna hållit fast i den överenskommelse som tidigare gjorts.

– Jag är mycket nöjd över att vi inom regeringen kunnat enas om detta paket som förstärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Bland åtgärderna i paketet finns flera saker som SFP redan länge arbetat för. Särskilt glad är jag över att studerandes inkomstgränser kommer att höjas och att regeringen sätter fokus på främjandet av välmåendet i arbetslivet, säger Anna-Maja Henriksson.


Studiestödets inkomstgränser höjs permanent

Regeringspartierna har beslutat att studiestödets inkomstgränser kommer att höjas permanent med 50 procent från och med år 2023. 

– Vi i SFP har under flera år jobbat för att studiestödets inkomstgränser skulle höjas. Redan under vår oppositionstid föreslog vi en höjning på 50 procent, vilket nu kommer att ske.  Det här visar att målmedvetet och långsiktigt arbete av SFP ger resultat, säger Henriksson.

– Men framför allt är jag nu glad för de studerandes del.  Det ska alltid löna sig att jobba. Höjningen av inkomstgränser underlättar de studerandes vardag och minskar onödig byråkrati, men är också ett svar på bristen på arbetskraft i många branscher.

Fokus på den psykiska hälsan

Svenska folkpartiet har länge varit en föregångare bland de politiska partierna, då det kommer till att föreslå åtgärder för främjande av välmåendet inom arbetslivet. Nu har regeringen beslutat att arbetarskyddslagen ska förnyas så att psykosocial belastning på ett bättre sätt ska förebyggas och beaktas i arbetsskyddet.

– Vår ekonomi förlorar årligen enorma summor på grund av sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Och varje fall av arbetsoförmåga är alltid en individuell tragedi. Bättre arbetsvälmående gynnar därför både nationalekonomin och den enskilde arbetstagarens livskvalitet, säger Henriksson.

– En allt större del av sjukfrånvaro från arbetet orsakas av psykisk ohälsa. Däremot har vår arbetskyddslagstiftning inte till alla delar levt med i utvecklingen. Därför är det viktigt att arbetarskyddslagen nu förnyas så att den bättre beaktar psykiskt välbefinnande i arbetet.

I samband med sitt sysselsättningspaket har regeringen också beslutat om ett 1 miljoner euros årligt tilläggsanslag till studerandes hälsovårdsstiftelse för utvecklande av psykvårdstjänster för studerande.

Regeringen vill underlätta de överskuldsattas situation

För att underlätta överskuldsattas situation föreslår regeringen att antalet fria månader ökas för utsökningsgäldenärer med lägre inkomst och som har skulder i utmätning. 

- Förslaget med att öka antalet fria månader för de som har en lägre inkomst är ett viktigt förslag som underlättar situationen för många överskuldsatta, säger Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00