100-åring i enorm förändring

12.02.2022 kl. 06:39
De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land.

Helt otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss mera i framgångar i damernas stafett.

Vägen till dessa efterlängtade medaljer har absolut inte kommit lätt. Bakom dem finns tusentals av hårda träningstimmar i hemmaförhållanden  och träningsläger, tidigare misslyckanden, blod, svett och tårar.

Målmedvetet arbete kräver resurser. Förutom ovärderligt stöd av familj och näromgivning krävs ekonomiska muskler för att nå toppen. De statliga medlen för idrotten, bland annat skidförbundet som möjliggör lägerverksamhet för toppidrottarna, kommer från statliga tipsbolaget Veikkaus avkastning. Ännu.

Veikkaus inkomster har minskat sakta men säkert under det senaste årtiondet. Allra mest sjönk Veikkaus intäkter år 2020, som en del av coronarestriktionerna, med hela 300 miljoner euro. En enorm summa.

Avkastningen från Veikkaus har varit bundna till att - mer eller mindre - finansiera kultur-,  idrott- och ungdomsverksamhet samt medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdssektorn i vårt land. I takt med att avkastningen minskat har oron inom dessa sektorer 
vuxit med rädsla för mindre finansiering och det är mer än förståeligt.

I tisdags offentliggjorde riksdagspartierna som gemensamma syn för de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid. I och med detta kan organisationer som hittills varit beroende av Veikkaus finansiering dra en lättnadens suck för farhågorna var värre än det som nu överenskoms.

Fram till 2026 kommer anslagen att vara på ungefär samma nivå som hittills. Finansieringen för 2024 fastställdes till 990 miljoner euro. Kring 2023 års stödnivå besluts i vårens ramria.

Modellen som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade upphäver det nuvarande systemet från 1920-talet där bland annat tredje sektorns organisationer, men även till exempel idrottsplatsbyggande, finansieras av spelintäkter. I stället kommer intäkter från Veikkaus 
att överföras direkt till statsbudgeten, och på detta sätt undviks situationen där organisationerna är direkt bundna till Veikkaus resultat.

Användningen av pengarna i statsbudgeten besluts sedan av politikerna i riksdag och regering. Men för att finansieringen inte ska variera beroende på regeringskonstellationen, som ger förslaget till statsbudget, kommer en uppföljningsgrupp att tillsättas för att bevaka att organisationernas intressen uppfylls.

Syftet med den nya modellen är även att minska på den problematiska relationen där samhällets livsviktiga organisationers finansiering har en koppling till spelmissbruk.

Vi rör oss alltså bort från en modell där till exempel 
spelberoendes vård och hjälp delfinansieras av bland annat 
spelberoendes spelande. Nu är det dags att stabilisera organisationers finansiering och på ett etiskt sätt förhindra spelberoende.

Den nya modellen ger även långsiktig och förutsägbarhet. I takt med att inflationen växer och stödnivån hålls någorlunda på samma nivå de kommande åren, måste organisationerna se över sin finansiering och utveckla nya sätt att verka och upprätthålla verksamhet på.

Det här ökar behovet av gränsöverskridande projekt och samarbete mellan olika aktörer kommer att öka. Detta gäller inte minst inom idrottssektorn och det har vi satsat mycket på inom Finlands Svenska Idrott där jag fungerar som ordförande. Allt för att kunna hjälpa till att fler rör på sig och nya toppresultat.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35