100-åring i enorm förändring

12.02.2022 kl. 06:39
De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land.

Helt otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss mera i framgångar i damernas stafett.

Vägen till dessa efterlängtade medaljer har absolut inte kommit lätt. Bakom dem finns tusentals av hårda träningstimmar i hemmaförhållanden  och träningsläger, tidigare misslyckanden, blod, svett och tårar.

Målmedvetet arbete kräver resurser. Förutom ovärderligt stöd av familj och näromgivning krävs ekonomiska muskler för att nå toppen. De statliga medlen för idrotten, bland annat skidförbundet som möjliggör lägerverksamhet för toppidrottarna, kommer från statliga tipsbolaget Veikkaus avkastning. Ännu.

Veikkaus inkomster har minskat sakta men säkert under det senaste årtiondet. Allra mest sjönk Veikkaus intäkter år 2020, som en del av coronarestriktionerna, med hela 300 miljoner euro. En enorm summa.

Avkastningen från Veikkaus har varit bundna till att - mer eller mindre - finansiera kultur-,  idrott- och ungdomsverksamhet samt medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdssektorn i vårt land. I takt med att avkastningen minskat har oron inom dessa sektorer 
vuxit med rädsla för mindre finansiering och det är mer än förståeligt.

I tisdags offentliggjorde riksdagspartierna som gemensamma syn för de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid. I och med detta kan organisationer som hittills varit beroende av Veikkaus finansiering dra en lättnadens suck för farhågorna var värre än det som nu överenskoms.

Fram till 2026 kommer anslagen att vara på ungefär samma nivå som hittills. Finansieringen för 2024 fastställdes till 990 miljoner euro. Kring 2023 års stödnivå besluts i vårens ramria.

Modellen som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade upphäver det nuvarande systemet från 1920-talet där bland annat tredje sektorns organisationer, men även till exempel idrottsplatsbyggande, finansieras av spelintäkter. I stället kommer intäkter från Veikkaus 
att överföras direkt till statsbudgeten, och på detta sätt undviks situationen där organisationerna är direkt bundna till Veikkaus resultat.

Användningen av pengarna i statsbudgeten besluts sedan av politikerna i riksdag och regering. Men för att finansieringen inte ska variera beroende på regeringskonstellationen, som ger förslaget till statsbudget, kommer en uppföljningsgrupp att tillsättas för att bevaka att organisationernas intressen uppfylls.

Syftet med den nya modellen är även att minska på den problematiska relationen där samhällets livsviktiga organisationers finansiering har en koppling till spelmissbruk.

Vi rör oss alltså bort från en modell där till exempel 
spelberoendes vård och hjälp delfinansieras av bland annat 
spelberoendes spelande. Nu är det dags att stabilisera organisationers finansiering och på ett etiskt sätt förhindra spelberoende.

Den nya modellen ger även långsiktig och förutsägbarhet. I takt med att inflationen växer och stödnivån hålls någorlunda på samma nivå de kommande åren, måste organisationerna se över sin finansiering och utveckla nya sätt att verka och upprätthålla verksamhet på.

Det här ökar behovet av gränsöverskridande projekt och samarbete mellan olika aktörer kommer att öka. Detta gäller inte minst inom idrottssektorn och det har vi satsat mycket på inom Finlands Svenska Idrott där jag fungerar som ordförande. Allt för att kunna hjälpa till att fler rör på sig och nya toppresultat.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15