100-åring i enorm förändring

12.02.2022 kl. 06:39
De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land.

Helt otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss mera i framgångar i damernas stafett.

Vägen till dessa efterlängtade medaljer har absolut inte kommit lätt. Bakom dem finns tusentals av hårda träningstimmar i hemmaförhållanden  och träningsläger, tidigare misslyckanden, blod, svett och tårar.

Målmedvetet arbete kräver resurser. Förutom ovärderligt stöd av familj och näromgivning krävs ekonomiska muskler för att nå toppen. De statliga medlen för idrotten, bland annat skidförbundet som möjliggör lägerverksamhet för toppidrottarna, kommer från statliga tipsbolaget Veikkaus avkastning. Ännu.

Veikkaus inkomster har minskat sakta men säkert under det senaste årtiondet. Allra mest sjönk Veikkaus intäkter år 2020, som en del av coronarestriktionerna, med hela 300 miljoner euro. En enorm summa.

Avkastningen från Veikkaus har varit bundna till att - mer eller mindre - finansiera kultur-,  idrott- och ungdomsverksamhet samt medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdssektorn i vårt land. I takt med att avkastningen minskat har oron inom dessa sektorer 
vuxit med rädsla för mindre finansiering och det är mer än förståeligt.

I tisdags offentliggjorde riksdagspartierna som gemensamma syn för de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid. I och med detta kan organisationer som hittills varit beroende av Veikkaus finansiering dra en lättnadens suck för farhågorna var värre än det som nu överenskoms.

Fram till 2026 kommer anslagen att vara på ungefär samma nivå som hittills. Finansieringen för 2024 fastställdes till 990 miljoner euro. Kring 2023 års stödnivå besluts i vårens ramria.

Modellen som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade upphäver det nuvarande systemet från 1920-talet där bland annat tredje sektorns organisationer, men även till exempel idrottsplatsbyggande, finansieras av spelintäkter. I stället kommer intäkter från Veikkaus 
att överföras direkt till statsbudgeten, och på detta sätt undviks situationen där organisationerna är direkt bundna till Veikkaus resultat.

Användningen av pengarna i statsbudgeten besluts sedan av politikerna i riksdag och regering. Men för att finansieringen inte ska variera beroende på regeringskonstellationen, som ger förslaget till statsbudget, kommer en uppföljningsgrupp att tillsättas för att bevaka att organisationernas intressen uppfylls.

Syftet med den nya modellen är även att minska på den problematiska relationen där samhällets livsviktiga organisationers finansiering har en koppling till spelmissbruk.

Vi rör oss alltså bort från en modell där till exempel 
spelberoendes vård och hjälp delfinansieras av bland annat 
spelberoendes spelande. Nu är det dags att stabilisera organisationers finansiering och på ett etiskt sätt förhindra spelberoende.

Den nya modellen ger även långsiktig och förutsägbarhet. I takt med att inflationen växer och stödnivån hålls någorlunda på samma nivå de kommande åren, måste organisationerna se över sin finansiering och utveckla nya sätt att verka och upprätthålla verksamhet på.

Det här ökar behovet av gränsöverskridande projekt och samarbete mellan olika aktörer kommer att öka. Detta gäller inte minst inom idrottssektorn och det har vi satsat mycket på inom Finlands Svenska Idrott där jag fungerar som ordförande. Allt för att kunna hjälpa till att fler rör på sig och nya toppresultat.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35