Post ska hitta fram även på svenska!

11.02.2022 kl. 10:14
Enligt postlagen ska posttjänster finnas att tillgå på rättvisa villkor i hela landet. Men oron över att post med en svenskspråkig adress inte hittar fram har vuxit de senaste åren.

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), folktingsordförande och medlem i riksdagens kommunikationsutskott, kräver åtgärder som garanterar att postens tjänster fungerar jämlikt oberoende nationalspråk.

– Post med en svenskspråkig adress ska hitta fram på samma villkor som post med en finskspråkig adress. Så verkar läget ändå inte vara idag. Det har lett till att många personer väljer att skriva adressen på finska framom svenska för att försäkra sig om att posten faktiskt når fram. I ett land med två nationalspråk ska det inte få vara så här, säger Bergqvist. 

Det finns många exempel på där korrekta svenska adresser korrigerats till finska, skickats tillbaka eller genomgått adressutredningar vid posten. Det här leder till att posten fördröjs eller helt enkelt inte når mottagaren. Det här lyfter Bergqvist fram i det skriftliga spörsmål hon lämnat till regeringen.

– Följden har bland annat varit räkningar som levererats efter förfallodag och kallelser till läkare eller operation som inte nått patienten inom rimlig tid. Svenska Finlands folkting har kontaktats upprepade gånger de senaste åren gällande svenskspråkigas oro över posten, säger Bergqvist. 

– Posten är väl medvetet om utmaningarna med de svenskspråkiga adresserna. Trots detta verkar situationen förvärras. Jag förutsätter nu att ansvarige minister tar tag i ärendet och utreder situationen ordentligt, säger Bergqvist.

SFP-riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi, Eva Biaudet, Mikko Ollikainen, Anders Norrback och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har även undertecknat spörsmålet.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35