Vi behöver en gemensam vision om Nordens framtid

09.02.2022 kl. 14:49
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz har valts till ordinarie medlem i Nordiska Rådet.

Adlercreutz har tidigare varit ersättare i gruppen. Han efterföljer riksdagsledamot Joakim Strand som har skött uppdraget. Som ny ersättare i gruppen har valts riksdagsledamot Eva Biaudet. Adlercreutz och Biaudet ingår i Mittengruppen i Nordiska rådet.

Finland är ordförandeland i Nordiska Rådet år 2022. Adlercreutz efterlyser diskussion om Nordens framtid. 

- Finlands ordförandeår i Nordiska Rådet kommer att fokusera på ett socialt och hållbart Norden, ett säkert Norden, medborgarnas gränslösa Norden samt ett internationellt och framtidsmedvetet Norden. Efter en period av pandemi känns dessa frågor än mer viktiga. Som ordförandeårets deklaration säger så behöver vi en gemensam vision om vart världen är på väg och vilken del vi har i den, så att vi kan lösa gemensamma utmaningar med en gemensam front, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påminner om att Nordiska Rådet firar sitt 70 årsjubileum i år. 

- Det ger oss ett utmärkt tillfälle att tillsammans hitta arbetssätt som kunde göra det nordiska samarbetet mer effektivt och strategiskt.

Eva Biaudet understryker bredden av teman som har en nordisk dimension. 

- Att jobba nordiskt känns viktigt att satsa på och kan aldrig tas för givet. Den nordiska humanismen, jämställdheten och respekten för mänskliga rättigheter har visat sitt värde på många sätt, inte minst för välfärden. Vi eftersträvar ett så gränslöst Norden som möjligt och alla vinner på en tätare växelverkan mellan både människor och nordiska institutioner. Vi SFP-politiker fortsätter att bära ett särskilt ansvar för det nordiska – vår hemregion, säger Biaudet. 

Avgående Joakim Strand kommer att vara engagerad med nordiska frågor även i fortsättningen.
 
- Efter 3 år av givande arbete i Nordiska Rådet, dess utskott för tillväxt och utveckling samt Mittengruppen känns det bra att ge över till Anders och Eva. Mitt övriga nordiska engagemang, inte minst styrelseordförandeskapet i Kvarkenrådet EGTS kräver allt mer tid. Med nya färjan i hamn jobbar vi nu med projekt kring regionala elflyg, det nordiska batteribältet samt utreder olika förslag kring en fast förbindelse över Kvarken, säger Strand.

Anders Adlercreutz och Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00