Ett frö har såtts till att uppdatera grundlagen

04.02.2022 kl. 09:07
Valperiodens sista riksmöte är öppnat av republikens president Sauli Niinistö och av nyvalde talmannen Matti Vanhanen.

Både Niinistö och Vanhanen höll två utmärkta tal under öppningen. Talen är traditionellt mycket intressanta som det lönar sig att lyssna noga på. Vanhanens tal bjöd kanske på den största överraskningen då han sådde ett frö till en diskussion kring om det finns ett behov av att under nästa valperiod uppdatera grundlagen. Vanhanen uttryckte sig ordagrant så här i sina två stycken som berörde frågan:

”Denna riksdag och de ledamöter som deltog i den ekonomiska saneringen under förra valperioden har ovanligt omfattande erfarenhet av att möta kriser. Det är snart ett kvartssekel sedan vår nuvarande grundlag stiftades. Nu kan det vara dags att se tillbaka på vad som hänt under den tiden och bedöma om vårt system ger den beslutsförmåga som krävs i dagens värld.

Jag föreslår inte att vi under detta riksmöte ska dra upp riktlinjerna för kommande ändringar, men det lönar sig att utnyttja den erfarenhet och livsvisdom som finns samlad här. Alla partier och riksdagsgrupper kunde reflektera över dessa frågor, så att resultatet av detta tankearbete kunde utnyttjas under nästa valperiod”.

Det är inte varje dag en politiker föreslår att vi borde se om det finns ett behov av att ändra på grundlagen. Det är inte många som kan göra det och ändå tas på allvar. Grundlagen är helig. Men också heliga saker måste kunna diskuteras konstruktivt, varsamt och försiktigt. Vanhanens ord var ytterst försiktiga och väl valda då det handlar om en allvarlig och stor principiell fråga där det är lätt att trampa snett. Vanhanen är en av allt färre ”statsmän” i finländsk politik och är därför lämpad att uttala sig i frågan vid sidan av sin position som talman. Han har dessutom alltid haft en förmåga att blicka framåt och se den stora bilden i det dagspolitiska sorlet.

Vanhanens uttalande har också betydelse för Åland. Inte enbart för att vi så klart också omfattas av grundlagen, utan för att grundlagens relation till självstyrelselagen har seglat upp som den allra största stötestenen i arbetet med att genomföra en totalrevision av självstyrelselagen.

Det är ett intressant tankeexperiment att fråga sig om den första självstyrelselagen skulle ha godkänts av grundlagsutskottet i riksdagen ifall den hade föreslagits idag, och inte för drygt 100 år sedan. Självstyrelsen är ju per definition en avvikelse från att allt måste vara lika i landet. Likabehandlingen är i sin tur en hörnsten i grundlagen, även om likabehandlingsprincipen utgår från människan och inte från strukturer. Det är ändå möjligt att tolkningen och praxisen utgående från principen börjat utsträcka sig mer också över strukturer och att det de senaste 20 åren via bland annat domslut fått en praktisk betydelse på Ålands självstyrelse som inte kunde förutspås då senaste totalrevision av självstyrelsen gjordes, eller då grundlagsrevisionen godkändes år 1999.

På Åland behöver vi följa med diskussionen noggrant och också själva nu göra de nödvändiga förberedelserna som behövs för att kunna delta i den på allra bästa möjliga sätt eftersom frågan blivit tätt sammanflätad med självstyrelsens juridiska framtid.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00