Orörlighetens höga pris

18.12.2021 kl. 07:32
Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro.

I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Efter detta har vi levt i en global pandemi där restriktioner gjort att vi generellt sett rört på oss mindre, om än aktiviteten längs vandringsleder glädjande nog ökat, kan siffran vara högre om en motsvarande rapport gjordes nu.

I veckan publicerades de nationella MOVE!-resultaten, där man mångsidigt jämför barn och ungas fysiska egenskaper i årskurserna 5 och 8. Granskat ur ett längre perspektiv  trenden tydlig och med oro har man kunnat läsa om hur orörlighet kan bli en ny folksjukdom bland barn och unga.

Under min uppväxt var gårdsspel och annan form av utomhuslekar ytterst vanliga. Dessa har i allt högre grad ersatts med skärmtid.

MOVE!-resultaten visar att barn och ungas muskelkondition har försämrats märkbart. Speciellt pojkarna ligger efter flickorna då det gäller rörlighetstest. Österbottniska barn ligger generellt kring de nationella medelvärdena, dock med den skillnaden att pojkarna i åk 5 är aningen under nationella medelvärden.

För barn och unga är idrott och motion i många fall mycket mer än endast en fritidssysselsättning. Betydelsen av den och hobbyverksamhet överlag har varit mycket på tapeten då coronan medfört olika restriktioner.

I idrotts- och hobbyverksamhet formas barn och ungas sociala färdigheter. De lär sig att genomgå en palett av olika känslor – lycka, stolthet och besvikelse, samtidigt som de får bli en del av en gemenskap. Tränarna och andra aktiva, som har ett genuint intresse för de ungas utveckling, fungerar oftast som bra stöd för den unga.

Under coronan har idrott- och fritidsverksamhet fallit bort från många barn och ungas liv. Nationellt handlar det om tiotusentals barn som slutat. Nu görs ett aktivt arbete för att få dem tillbaka i föreningars verksamhet.

Drop-outs och orörlighet har blivit väletablerade begrepp vars långsiktiga följder vi ännu inte exakt har svaret på. I viss mån vi prata om en polarisering mellan de aktiva och de som inte rör på sig alls. Det är en oroväckande utveckling – en stilla men tickande bomb.

Skolorna har en viktig roll i att uppmuntra och arrangera idrottsmöjligheter, men ansvaret är naturligtvis mycket beredare än så. Som föräldrar kan vi fundera om vi skjutsar våra barn till skolan eller träningarna i stället för att de använder andra färdmedel.

Motion är också viktigt för barn och unga att orka med vardagen. Just nu förs en aktiv och välbehövlig diskussion om barn och ungas psykisk ohälsa och motion kan för sin del hjälpa till här.

Nu nalkas jul- och nyårshelgerna. Vi hoppas på fint före, tid för utevistelse och rörelse, men också en tid för att umgås med nära och kära. Jag vill önska alla en god jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45