Handelskedjornas tur att ta samhällsansvar för jordbrukets lönsamhetskris 

16.12.2021 kl. 16:27
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) lyfte upp jordbrukarnas lönsamhetskris under budgetdebatten och riksdagens frågetimme med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som hölls i riksdagen.

-Lönsamhetskrisen som jordbruket genomgår, leder till att allt flera jordbrukares verksamhet är hotad. Detta kan leda till att självförsörjningen gällande livsmedel försvagas. 
 
I en fungerande marknad bestäms priset på produkten av utbud och efterfrågan. De politiska verktygen för att direkt ingripa på producentpriserna är begränsade. Det rådande läget har lett till att det behövs konkreta åtgärder för att underlätta utmaningen inom lönsamheten. Alla aktörer inom livsmedelskedjan har orsak att känna oro inför det som nu pågår. 
 
-Vi politiska beslutfattare måste försöka se över verksamhetsmodeller som skulle konkret underlätta jordbrukarnas lönsamhet på kort sikt. Pristrycket på produktionskostnaderna har lett till stora ekonomiska förluster för en stor del av livsmedelsproducenterna. Lönsamheten har redan länge varit svag, men bristningsgränsen nås snart om inga konkreta åtgärder görs.  Utvecklandet av lagstiftningen kring de avtal som används inom branschen kunde vara sätt att ingripa problemen säger Norrback. 
 
Inkomstfördelningen inom livsmedelskedjan är inte sund. Lönsamhetsproblemen är störst inom primärproduktionen, medan detaljhandeln däremot presenterar rekordresultat. En sned inkomstfördelning är inte hållbar i längden och kan inte motiveras längre. 
Handelskedjornas agerande och åtgärder för att fördela inkomsterna jämlikare behövs. 
 
-Nu är det dags för detaljhandeln att visa om de är beredda att ta ett konkret samhällsansvar i lönsamhetsfrågan. De ekonomiska siffrorna visar att de enda inom livsmedelsindustrin som klarar sig ekonomiskt i den rådande situationen är handelskedjorna, som presenterat rekordresultat, kvartal efter varandra. Nu är det upp till bevis att ta samhällsansvar säger Norrback.
 
Konsumenterna har möjligheter att genom konsumentval stöda de inhemska matproducenterna. Konsumentbeteende bestämmer i det långa loppet om vilka produkter som kommer fortsättningsvis att finnas på marknaden.
 
-Jag vill uppmuntra alla välja inhemska livsmedel då de handlar om möjligt. Det är den konkreta åtgärden vi konsumenter kan bidra med. 

Anders Norrback

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55