Finlands dyraste affär någonsin

14.12.2021 kl. 14:58
I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd. Fem kandidater var med och tävlade, och valet föll till sist på amerikanska F-35, som också bland annat Danmark och Norge köpt.

Det är frågan om Finlands dyraste investering någonsin och riksdagen har beslutat att köpet maximalt får kosta 10 miljarder euro. Med tanke på den dyra prislappen som flygplanet F-35 normalt är känt för är det många som undrat om de alls skulle ha möjlighet att erbjuda 64 plan, som Finland slagit fast att behövs, inom budgetramen.

 

Att det skulle bli F-35, förutsatt att det rymdes inom budgetramen, var dock väntat. Det var favorittippat av olika orsaker, bland annat via det täta försvarssamarbetet med USA och att man redan nu kör amerikanska plan. Ur försvarssamarbetsperspektiv skulle också svenska Gripen ha varit ett naturligt val. Nu var det ändå flygens prestanda, instrument och helhetsförmåga som avgjorde och flygvapnets ledning gav F-35 överlägset bäst poäng efter alla tester.

 

Processen har hållit på många år och har fått beröm internationellt för att vara ärlig och transparent. Även om fyra tillverkare är besvikna att de inte vann så har alla betonat att processen skötts på ett mycket proffsigt sätt. Den har inte politiserats och det har funnits klara regler för hur centrala beslutsfattare och försvarsmakten ska bete sig gentemot tillverkarna för att kunna hålla sig objektiva. Det har lyckats.

 

Kanske är det också så att processen, och den fastslagna budgetramen bidragit till det fördelaktiga priset som Finland nu får planet F-35 för. Vi får dem uppenbarligen betydligt billigare än många andra och dessutom med ett omfattande industriellt samarbete som är viktigt för Finlands försörjningsberedskap. Så klart ger affären USA pengar men det finns sannolikt andra skäl till priset. Månne inte USA har velat säkerställa att Finland har råd att köpa det som de anser att är det bästa flygplanet på marknaden just nu. Flygvapnets poängsättning konstaterade att flygplanstypen var den bästa. Men ingen hade för några år sedan trott att Finland skulle ha kunnat köpa ett femte generationens jaktplan till samma pris som de från fjärde generationen. Planet är det i särklass nyaste och det betyder också att produktionslinjerna och utvecklingen av planet kommer fortsätta ännu flera tiotals år. Det är mycket viktigt eftersom man så klart vill att uppdateringar och reservdelar finns också om 25-30 år då planen ännu ska användas för fullt.

 

Finland är inte NATO medlem, men har ett tätt försvarssamarbete med USA vid sidan av Sverige. Det är både i USAs och Europas intresse att Finland och Sverige har starka och trovärdiga försvar. Det minskar risken för att någon skulle testa försvarsförmågan. USA stöder aktivt att Finland och Sverige fördjupat sitt samarbete eftersom det stärker varandra, vilket också är i USAs intresse.

 

Sverige hade hoppats Finland skulle köpt Gripen. Till skillnad från senaste upphandling då Finland gick från svenskt till amerikanskt var det ändå denna gång knappast någon större chock att det blev amerikanskt igen. Sverige har tydligt sagt att valet inte kommer påverka försvarssamarbetet och Finland har exempelvis ganska nyligen köpt ett torpedvapensystem av Saab som är helt nytt för Finland. Med F-35 planen kommer också kryssningsrobotar med längre räckvidd än de som Finland redan har. Riksdagens roll är inte att välja plan, utan att budgetera pengarna, 8,4 miljarder euro som priset blev. Det kommer vi att göra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30