Finlands dyraste affär någonsin

14.12.2021 kl. 14:58
I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd. Fem kandidater var med och tävlade, och valet föll till sist på amerikanska F-35, som också bland annat Danmark och Norge köpt.

Det är frågan om Finlands dyraste investering någonsin och riksdagen har beslutat att köpet maximalt får kosta 10 miljarder euro. Med tanke på den dyra prislappen som flygplanet F-35 normalt är känt för är det många som undrat om de alls skulle ha möjlighet att erbjuda 64 plan, som Finland slagit fast att behövs, inom budgetramen.

 

Att det skulle bli F-35, förutsatt att det rymdes inom budgetramen, var dock väntat. Det var favorittippat av olika orsaker, bland annat via det täta försvarssamarbetet med USA och att man redan nu kör amerikanska plan. Ur försvarssamarbetsperspektiv skulle också svenska Gripen ha varit ett naturligt val. Nu var det ändå flygens prestanda, instrument och helhetsförmåga som avgjorde och flygvapnets ledning gav F-35 överlägset bäst poäng efter alla tester.

 

Processen har hållit på många år och har fått beröm internationellt för att vara ärlig och transparent. Även om fyra tillverkare är besvikna att de inte vann så har alla betonat att processen skötts på ett mycket proffsigt sätt. Den har inte politiserats och det har funnits klara regler för hur centrala beslutsfattare och försvarsmakten ska bete sig gentemot tillverkarna för att kunna hålla sig objektiva. Det har lyckats.

 

Kanske är det också så att processen, och den fastslagna budgetramen bidragit till det fördelaktiga priset som Finland nu får planet F-35 för. Vi får dem uppenbarligen betydligt billigare än många andra och dessutom med ett omfattande industriellt samarbete som är viktigt för Finlands försörjningsberedskap. Så klart ger affären USA pengar men det finns sannolikt andra skäl till priset. Månne inte USA har velat säkerställa att Finland har råd att köpa det som de anser att är det bästa flygplanet på marknaden just nu. Flygvapnets poängsättning konstaterade att flygplanstypen var den bästa. Men ingen hade för några år sedan trott att Finland skulle ha kunnat köpa ett femte generationens jaktplan till samma pris som de från fjärde generationen. Planet är det i särklass nyaste och det betyder också att produktionslinjerna och utvecklingen av planet kommer fortsätta ännu flera tiotals år. Det är mycket viktigt eftersom man så klart vill att uppdateringar och reservdelar finns också om 25-30 år då planen ännu ska användas för fullt.

 

Finland är inte NATO medlem, men har ett tätt försvarssamarbete med USA vid sidan av Sverige. Det är både i USAs och Europas intresse att Finland och Sverige har starka och trovärdiga försvar. Det minskar risken för att någon skulle testa försvarsförmågan. USA stöder aktivt att Finland och Sverige fördjupat sitt samarbete eftersom det stärker varandra, vilket också är i USAs intresse.

 

Sverige hade hoppats Finland skulle köpt Gripen. Till skillnad från senaste upphandling då Finland gick från svenskt till amerikanskt var det ändå denna gång knappast någon större chock att det blev amerikanskt igen. Sverige har tydligt sagt att valet inte kommer påverka försvarssamarbetet och Finland har exempelvis ganska nyligen köpt ett torpedvapensystem av Saab som är helt nytt för Finland. Med F-35 planen kommer också kryssningsrobotar med längre räckvidd än de som Finland redan har. Riksdagens roll är inte att välja plan, utan att budgetera pengarna, 8,4 miljarder euro som priset blev. Det kommer vi att göra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35