Responsdebatt om budgeten 2022

14.12.2021 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Vi har två utmanande år bakom oss. Den ekonomiska svacka vi upplevde förra året har emellertid övergått till en snabb återhämtning. Men underskottet är fortfarande stort. Därför är det nu, i en tid av ekonomisk tillväxt, som vi måste sätta in de rätta åtgärderna för att stärka ekonomin och höja sysselsättningsgraden. Och det gör regeringen.

Vår målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent är på god väg att uppnås. I februari nästa år samlas regeringen för att fatta beslut om ytterligare sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen understryker vikten av dessa åtgärder. Flera åtgärder har redan förverkligats. Vi är glada över att D-visumet och expressfilen för specialssakkunniga tas i bruk.

Hela vårdbranschen har fått jobba hårt under pandemin och bristen på vårdpersonal är akut. Ett program för att trygga tillgången till personal inom social- och hälsovården kör därför igång. En satsning på vårdpersonalens välmående är mycket välkommet. Coronapandemin har lett till en vårdskuld då människor har dröjt med att söka vård. Alldeles för många mår också psykiskt dåligt och detta måste åtgärdas. Regeringen använder därför 125 miljoner euro till att avveckla vårdskulden och för att förbättra möjligheterna att få vård snabbare. Vi satsar på individen. I det första välfärdsområdesvalet om en dryg månad har finländarna en möjlighet att påverka hur vården i det egna området ska se ut i framtiden. I kölvattnet av pandemin är det viktigare än aldrig förr.

Ärande talman,

Det finns flera saker i nästa års budget som SFP har arbetat länge för. Till dem hör den förhöjda inkomstgränsen för studerande. Också det här är ett svar på bristen på arbetskraft och dessutom underlättar det studerandenas vardag. Det är också bra att regeringen inför en trappstegsmodell för ett förhöjt arbetsinkomstavdrag för personer över 60 år. Det ska vara lockande att arbeta också efter pensionering.

Vi gläds mycket åt det tvååriga försöket att höja hushållsavdraget, både gällande dess maximibelopp och ersättningsprocent. Dessutom kan de som byter ut sin oljepanna få ett avdrag under åren 2022–2027. Vi i SFP ser hushållsavdraget som ett sätt att uppmuntra människor att köpa tjänster och vara en del av den gröna omställningen. Vi ser gärna att det höjda avdraget blir bestående.

Vi har en ambitiös målsättning på att vara klimatneutrala år 2035 och vi är på god väg mot detta. Nästa år satsar regeringen 1,2 miljarder euro på investeringar och tillväxt inom ramen för Finlands återhämtningsprogram, och de största satsningarna riktas till investeringar i energiinfrastruktur, ny energiteknologi, bindande av koldioxid och elektrifiering av industrin. Detta hjälper oss på traven mot ett klimatvänligt samhälle.

Ärade talman,

Vi är mycket glada över att regeringen nyligen har beslutat om att ytterligare höja flyktingkvoten till 1500 på grund av läget i Afghanistan. Nästa år satsar vi över 1,27 miljarder euro på internationellt bistånds- och utvecklingsarbete. För SFP är det viktigt att Finland bär sitt internationella ansvar, både här hemma och globalt.

För oss i Svenska riksdagsgruppen är rättsstaten en grundpelare som vi måste värna om. Coronapandemin har resulterat i långa köer i domstolarna och rättsvården har varit överbelastad. Regeringen gör nu viktiga satsningar för att råda bot på situationen.

Ärade talman,

Det finns en hel del andra åtgärder som vi också vill lyfta fram. Vi genomför äntligen familjeledighetsreformen och den nordiska sysselsättningsmodellen tas i bruk. Polisens och forskningens resurser tryggas. Vi är extra glada för att vi äntligen, efter en lång paus, igen får fortsätta utbilda räddningspersonal på svenska. Det här är en viktig fråga för tryggheten i hela Svenskfinland och på Åland.

Ärade talman,

Med denna budgetbok i handen blickar vi framåt. Vi vill se ett klimatneutralt Finland och en human biståndspolitik. Vi vill se ett Finland som går stärkt ut ur coronapandemin, där företag kan blomstra och allt fler har ett jobb. Vi vill att alla finländare ska må bra. Och med regeringens åtgärder finns alla förutsättningar till det – även nästa år.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15