Arbetskraftsbristen måste få mer fokus

10.12.2021 kl. 08:01

Mycket fokus i den politiska ekonomiska debatten handlar om skattepolitiken, budgetfrågor och arbetsmarknad. En fråga som det inte fokuseras tillräckligt på är bristen på arbetskraft som är stor i många branscher.

Tidigare i höst slog restaurangbranschen i Finland larm om att det saknas över 40 000 arbetstagare i sektorn. Antalet lediga jobb och bristen på personal är så stor att restauranger behövt skära ner kundplatser eller i vissa fall stänga helt. Både snabbmatskedjor som Hesburger och Subway har i Helsingfors haft stängda restauranger på grund av personalbrist, men det gäller också finare restauranger. Det här är inte ett finländskt problem utan ett problem som Berlin, Köpenhamn, London och andra platser rapporterat om. Åländska restauranger har också känt av det.

Pandemin och resebegränsningar gör fortfarande att många inte bokar resor långt bort. Det finns således inga tecken på att nästa sommars turistsäsong skulle bli mindre livlig än förra sommaren på Åland. Många som upptäckt Åland kommer vilja komma tillbaka och de har berättat om det till sina vänner. Det är ändå viktigt att notera arbetskraftsbristen som finns i hotell- och restaurangbranschen generellt. Den var påtaglig hos många företagare förra sommaren och det är viktigt att börja rekrytera personal i tid eftersom det kommer vara många orter och företag som slåss om arbetstagarna.

Problemet med bristen på arbetskraft är dock inte något som bara påverkar hotell- och restaurangbranschen. Vid ett möte med Finlands åkerier sa de att det var många åkeriers största problem i Finland, hur man skulle hitta chaufförer att köra lastbilar, i synnerhet långtradarna som kör längre sträckor. Situationen är likadan i nästan hela Europa.

Inom vården och äldreomsorgen saknas det också personal på många platser i Finland. Det gäller också branscher som IT- och teknologi där det finns en global brist på experter. Riksdagen håller som bäst på att ändra lagen som ska göra det lättare att komma till Finland utanför Europa för att jobba inom den här sektorn då företag som Nokia behöver mer ingenjörer för telekommunikationsutvecklingen. Framgångsrika IT-bolag behöver spelutvecklare. Vi vet att det stora IT-klustret på Åland också ofta haft utmaningar med att få tillräckligt med personal.

Brist på arbetskraft är ett stort problem i många branscher, och det kommer antagligen bara bli värre då man tittar på den demografiska utvecklingen. I Finland var det så kallade fruktsamhetstalet 1,37 ifjol. Det betyder att varje kvinna i genomsnitt skaffar 1,37 barn i sitt liv. Vi vet att talet behöver vara 2,1 för att befolkningen ens ska hållas konstant utan inflyttning. Även om talet växte ifjol i jämförelse med 2019, då det var 1,34, är det långt från 2,1. Läget är liknande på många håll i Europa. Det här är också en av Japans och Kinas största utmaningar. Kina har övergett både en och tvåbarnspolitiken, men ändå föds inte fler barn. Andelen unga minskar både procentuellt och absolut. Så vem som i framtiden ska göra jobben är en fråga som allt fler kommer få ställa och som kommer bli en enorm fråga nationellt.

Åland har traditionellt varit duktiga på att locka arbetskraft och därför finns förutsättningarna för att vi ska klara det bättre än många andra, men konkurrensen kommer hårdna också för oss. Därför är det viktigt att vara en lockande arbetsgivare som tar hand om sin personal samt att vi som samhälle kan fortsätta att erbjuda en otrolig livskvalitet med ett starkt skyddsnät, fungerande kommunikationer, en vacker miljö och god offentlig service där man vill bo.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35