Arbetskraftsbristen måste få mer fokus

10.12.2021 kl. 08:01

Mycket fokus i den politiska ekonomiska debatten handlar om skattepolitiken, budgetfrågor och arbetsmarknad. En fråga som det inte fokuseras tillräckligt på är bristen på arbetskraft som är stor i många branscher.

Tidigare i höst slog restaurangbranschen i Finland larm om att det saknas över 40 000 arbetstagare i sektorn. Antalet lediga jobb och bristen på personal är så stor att restauranger behövt skära ner kundplatser eller i vissa fall stänga helt. Både snabbmatskedjor som Hesburger och Subway har i Helsingfors haft stängda restauranger på grund av personalbrist, men det gäller också finare restauranger. Det här är inte ett finländskt problem utan ett problem som Berlin, Köpenhamn, London och andra platser rapporterat om. Åländska restauranger har också känt av det.

Pandemin och resebegränsningar gör fortfarande att många inte bokar resor långt bort. Det finns således inga tecken på att nästa sommars turistsäsong skulle bli mindre livlig än förra sommaren på Åland. Många som upptäckt Åland kommer vilja komma tillbaka och de har berättat om det till sina vänner. Det är ändå viktigt att notera arbetskraftsbristen som finns i hotell- och restaurangbranschen generellt. Den var påtaglig hos många företagare förra sommaren och det är viktigt att börja rekrytera personal i tid eftersom det kommer vara många orter och företag som slåss om arbetstagarna.

Problemet med bristen på arbetskraft är dock inte något som bara påverkar hotell- och restaurangbranschen. Vid ett möte med Finlands åkerier sa de att det var många åkeriers största problem i Finland, hur man skulle hitta chaufförer att köra lastbilar, i synnerhet långtradarna som kör längre sträckor. Situationen är likadan i nästan hela Europa.

Inom vården och äldreomsorgen saknas det också personal på många platser i Finland. Det gäller också branscher som IT- och teknologi där det finns en global brist på experter. Riksdagen håller som bäst på att ändra lagen som ska göra det lättare att komma till Finland utanför Europa för att jobba inom den här sektorn då företag som Nokia behöver mer ingenjörer för telekommunikationsutvecklingen. Framgångsrika IT-bolag behöver spelutvecklare. Vi vet att det stora IT-klustret på Åland också ofta haft utmaningar med att få tillräckligt med personal.

Brist på arbetskraft är ett stort problem i många branscher, och det kommer antagligen bara bli värre då man tittar på den demografiska utvecklingen. I Finland var det så kallade fruktsamhetstalet 1,37 ifjol. Det betyder att varje kvinna i genomsnitt skaffar 1,37 barn i sitt liv. Vi vet att talet behöver vara 2,1 för att befolkningen ens ska hållas konstant utan inflyttning. Även om talet växte ifjol i jämförelse med 2019, då det var 1,34, är det långt från 2,1. Läget är liknande på många håll i Europa. Det här är också en av Japans och Kinas största utmaningar. Kina har övergett både en och tvåbarnspolitiken, men ändå föds inte fler barn. Andelen unga minskar både procentuellt och absolut. Så vem som i framtiden ska göra jobben är en fråga som allt fler kommer få ställa och som kommer bli en enorm fråga nationellt.

Åland har traditionellt varit duktiga på att locka arbetskraft och därför finns förutsättningarna för att vi ska klara det bättre än många andra, men konkurrensen kommer hårdna också för oss. Därför är det viktigt att vara en lockande arbetsgivare som tar hand om sin personal samt att vi som samhälle kan fortsätta att erbjuda en otrolig livskvalitet med ett starkt skyddsnät, fungerande kommunikationer, en vacker miljö och god offentlig service där man vill bo.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00