Pappaledigheter och julklappspengar

11.12.2021 kl. 07:54
Finland vill vara världens barnvänligaste land.

Ett fint, ambitiöst och viktigt mål med tanke på att antalet barn som fötts i landet, granskat på längre tid, gått stadigt neråt. För att bli världens barnvänligaste land krävs många olika åtgärder. Som ett led i det godkändes historiens första barnstrategi i våras. I onsdags gjordes ett annat viktigt beslut i den helheten då riksdagen godkände den nya familjeledighetsreformen.

Nu tas ett betydligt flexiblare system i bruk, där föräldraledigheter kan tas ut i flera olika delar och på deltid. Båda föräldrarna ges en dagpenningskvot på 160 dagar, och tanken är att fler pappor ska ta ut den familjeledighet de har rätt till.

Av de nordiska länderna tas pappaledighet ut allra minst i Finland, och år 2020 tog var fjärde pappa inte ut någon familjeledighet alls. I vårt Österbotten är siffrorna dock undantagsvis bättre, och forskning visar att de österbottniska papporna är de bästa i landet på att vara pappalediga. Det är bra, för barnens skull. Själv har jag också varit hemma på föräldraledigt 9 veckor med mina barn, värdefulla veckor.

Visst, familjer lever ofta i olika realiteter. Orsakerna till att inte ta ut familjeledighet är varierande. Oftast tenderar orsakerna att vara ekonomiska och arbetsrelaterade. I reformen har det glädjande nog beaktats olika former av jobb, även företagare och frilansjobbare. Alla ska ha lika möjligheter att tillbringa tid hemma, och pappan ska kunna ta ut sin föräldraledighet som mamman. Reformen skickar en viktig signal till arbetsgivare för arbetsplatserna har en central roll i att uppmuntra pappor att ta ut familjeledighet.

Reformen kommer lämpligt i en tid av stigande födelsetal i Finland, en coronatidens babyboom. I torsdags lanserades den nya moderskapsförpackningen, och denna gång har satsningen varit på kvalitet framom kvantitet.

Igår slog även riksdagens finansutskott fast hur riksdagens tilläggsanslag i nästa års statsbudget, de så kallade julklappspengarna, ska fördelas. I den ingår massor med mindre projekt som är lokalt, men även nationellt, viktiga.

Bland projekten finns flera infrastrukturprojekt till Österbotten, bland annat planeringsanslag till Ytterjeppokorsningen där riksvägarna 8 och 19 möts. Planeringsmedel beviljades även till cykelvägar i Malax samt förbättring av vägar i Korsholm, Närpes och Kristinestad. Så detta år, ifjol fanns fler vägsatsningar till den norra delen av svenska Österbotten.

Bland julklappspengarna finns även medel för andra viktiga ändamål som till exempel att andelslaget Viexpo får 150.000 euro och restaureringen av Vega-skeppet 70.000 euro. Själv ser jag det otroligt viktigt att medel beviljas till främjande av läskunnighet, Ungt företagande, Företagsbyn samt 1.35 miljoner euro till Konsttestarna.

Konsttestarna är Finlands största program för konstfostran då alla åttondeklassister i landet får ta del av högklassiga konstupplevelser. Erfarenheterna av detta har varit otroligt goda, dels har de unga fått ta del av nya upplevelser men även konstfältet har fått nyttig respons för att kunna utveckla sin verksamhet för att nå yngre publik. Fint det får en fortsättning.

Detta är min sista kolumn i ÖT i år och jag vill därför önska alla en riktigt fridfull jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00