Ett fint, ambitiöst och viktigt mål med tanke på att antalet barn som fötts i landet, granskat på längre tid, gått stadigt neråt. För att bli världens barnvänligaste land krävs många olika åtgärder. Som ett led i det godkändes historiens första barnstrategi i våras. I onsdags gjordes ett annat viktigt beslut i den helheten då riksdagen godkände den nya familjeledighetsreformen.

Nu tas ett betydligt flexiblare system i bruk, där föräldraledigheter kan tas ut i flera olika delar och på deltid. Båda föräldrarna ges en dagpenningskvot på 160 dagar, och tanken är att fler pappor ska ta ut den familjeledighet de har rätt till.

Av de nordiska länderna tas pappaledighet ut allra minst i Finland, och år 2020 tog var fjärde pappa inte ut någon familjeledighet alls. I vårt Österbotten är siffrorna dock undantagsvis bättre, och forskning visar att de österbottniska papporna är de bästa i landet på att vara pappalediga. Det är bra, för barnens skull. Själv har jag också varit hemma på föräldraledigt 9 veckor med mina barn, värdefulla veckor.

Visst, familjer lever ofta i olika realiteter. Orsakerna till att inte ta ut familjeledighet är varierande. Oftast tenderar orsakerna att vara ekonomiska och arbetsrelaterade. I reformen har det glädjande nog beaktats olika former av jobb, även företagare och frilansjobbare. Alla ska ha lika möjligheter att tillbringa tid hemma, och pappan ska kunna ta ut sin föräldraledighet som mamman. Reformen skickar en viktig signal till arbetsgivare för arbetsplatserna har en central roll i att uppmuntra pappor att ta ut familjeledighet.

Reformen kommer lämpligt i en tid av stigande födelsetal i Finland, en coronatidens babyboom. I torsdags lanserades den nya moderskapsförpackningen, och denna gång har satsningen varit på kvalitet framom kvantitet.

Igår slog även riksdagens finansutskott fast hur riksdagens tilläggsanslag i nästa års statsbudget, de så kallade julklappspengarna, ska fördelas. I den ingår massor med mindre projekt som är lokalt, men även nationellt, viktiga.

Bland projekten finns flera infrastrukturprojekt till Österbotten, bland annat planeringsanslag till Ytterjeppokorsningen där riksvägarna 8 och 19 möts. Planeringsmedel beviljades även till cykelvägar i Malax samt förbättring av vägar i Korsholm, Närpes och Kristinestad. Så detta år, ifjol fanns fler vägsatsningar till den norra delen av svenska Österbotten.

Bland julklappspengarna finns även medel för andra viktiga ändamål som till exempel att andelslaget Viexpo får 150.000 euro och restaureringen av Vega-skeppet 70.000 euro. Själv ser jag det otroligt viktigt att medel beviljas till främjande av läskunnighet, Ungt företagande, Företagsbyn samt 1.35 miljoner euro till Konsttestarna.

Konsttestarna är Finlands största program för konstfostran då alla åttondeklassister i landet får ta del av högklassiga konstupplevelser. Erfarenheterna av detta har varit otroligt goda, dels har de unga fått ta del av nya upplevelser men även konstfältet har fått nyttig respons för att kunna utveckla sin verksamhet för att nå yngre publik. Fint det får en fortsättning.

Detta är min sista kolumn i ÖT i år och jag vill därför önska alla en riktigt fridfull jul och ett friskt nytt år.