Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

07.12.2021 kl. 14:50
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback

Ärade talman,

Försvarspolitiken idag är något annat än det varit tidigare. Vår förståelse för fenomen är annorlunda, våra hot är annorlunda. Samtidigt är också våra verktyg annorlunda. Ett lands försvar kan inte mera enbart handla om hurdana vapen man har. Dagens utmaningar måste bemötas på ett allt bredare spektrum.

Ärade talman,

Som en följd av händelserna i Östra Europa har diskussionen om hybridhot gått het. Trots försöken att skapa oro och tvivel bekräftar både redogörelsen och de sakkunniga som hörts i riksdagen det vi redan visste: att Finland är väl beredd inför olika hot och har förmåga att reagera på dem.

Däremot är det klart att krigsföringens nya former ställer nya krav på oss. Många av problemen är sådana vi inte kan lösa ensamma. Därför är det viktigt att vi arbetar aktivt inom EU och Nato för att hitta gemensamma lösningar på bland annat hybridpåverkan, cyberhot och artificiell intelligens.

Ärade talman,

Försvarsutskottet påpekar i sitt betänkande att Sverige är den viktigaste bilaterala partnern för Finland. Svenska riksdagsgruppen stöder utskottets syn på att Finland och Sverige bör skapa bestående förutsättningar för militärt samarbete och gemensamma operationer som gäller i alla omständigheter. Vår målsättning ska vara även ett djupare samarbete i utrikes- och säkerhetspolitiken som baserar sig på en gemensam vision och en gemensam riktning. Sverige är vårt viktiga grannland. Vi har en gemensam historia och vi delar samma värderingar. Våra länder har en långvarig och värdefull tradition av samarbete som vi måste värna om. 

För Finland är samarbetet mycket viktigt och värdefullt. Det är glädjande att även samarbetet med Norge lyfts fram i försvarredogörelsen. Finland har även ett långvarigt samarbete med USA. Det försvarspolitiska samarbetet med EU, Nato och Nordefco är centrala, både för upprätthållandet av vår beredskap och för upprätthållandet av stabiliteten i vårt eget närområde, till exempel i Österjöområdet.

Svenska riksdagsgruppen anser, att ett starkt och enigt Nato är i Finlands intresse. Finland är idag en långt integrerad samarbetspartner. Försvarsutskottet poängterar att Finland ska upprätthålla möjligheten att ansöka om Nato-medlemskap och agerar så, att inga praktiska hinder står i vägen för ett eventuellt medlemskap. Ett eventuellt medlemskap kräver ett brett politiskt stöd och därför är den offentlig diskussionen viktig.

Ärade talman,

En av hörnstenarna i det finska försvaret är det allmänna uppbådet. Svenska riksdagsgruppen och SFP har i flera årtionden talat om att också kvinnor borde omfattas av uppbåden. I ett färskt betänkande föreslår värnpliktskommittén just det. Det är ett viktigt steg i en riktning där jämlikhet och jämställdhet också är en del av vår försvarsfilosofi - där en persons styrkor och potential allt bättre tas i beaktande. Därför är det också fint att det frivilliga försvaret ses som en viktig del av Finlands försvar.

Ärade talman,

Finlands styrkor har alltid varit diplomati och samarbete. Det är viktigt att Finland upprätthåller sin försvarsberedskap och utvecklar nya mekanismer för att bemöta de nya formerna av hot. Men vi ska inte glömma det vi är bäst på. Finland är i världsklass på aktiv utrikespolitik, diplomati, samarbete och krishantering. Vi arbetar på ett brett plan där biståndsarbete, klimatåtgärder och främjandet av hållbar utveckling också har en viktig roll. Vår trygghet och landets säkerhet byggs upp av flera klossar. Vi ska värna om alla dem.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00