Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste bättre beaktas!

03.12.2021 kl. 11:29
Idag den 3.12 firas den internationella handikappdagen

Trots att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning godkändes av FN år 2006 bildar världens över en miljard handikappade personer en av samhällets största diskriminerade grupper. De handikappade personernas liv och utveckling försvåras fortfarande av en mängd fysiska, juridiska och sociala hinder och det här oroar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, medlem av riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

- Barn och vuxna personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan varje individ behöver stöd och hjälp enligt sitt eget behov. Även om situationen för de handikappade är rätt så bra i Finland finns det ännu mycket att utveckla. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga måste få information om vilket slag av stöd de kan få för att klara av vardagen utan att de är tvungna att sätta sin dyrbara tid och sina krafter på att leta reda på möjligheterna, säger Rehn-Kivi.

Det är viktigt att samhället planeras så att varje individ kan vara delaktig och bli jämlikt bemött. Reformen av funktionshinderlagstiftningen har påbörjats och en ny lag om funktionshinderservice kommer att ges till riksdagen i vår. Rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i beslutsfattandet och ordnandet av service som gäller dem själva ska förstärkas. 

- Specialomsorgen flyttar över till de nya välfärdsområdena i samband med vårdreformen från början av år 2023 och planeringen av de viktiga tjänsterna för personer med olika former av funktionsnedsättning borde redan ha satt igång. De tvåspråkiga välfärdsområdena kommer att ha ett stort ansvar för att trygga att den svenskspråkiga specialomsorgen och framför allt servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning bibehålls på en hög nivå, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00