De enormt viktiga landsbygdsgymnasierna

03.12.2021 kl. 08:26

Igår firade mitt eget gymnasium, Gymnasiet i Petalax, sin 50-årsdag i festliga former. Samtidigt invigdes den splitternya gymnasiebyggnaden. Gymnasiet i Petalax, som i första hand servat unga i Malax och Korsnäs kommuner, är ett av de första svenskspråkiga landsbygdsgymnasierna i Finland. I år har gymnasiet fått föra över sin verksamhet i det ekologiskt byggda och unika träskolan, något som uppmärksammats i många olika sammanhang.

Gymnasierna har en central roll för den allmänbildande utbildningen i vårt land. Landsbygdsgymnasierna, som inledde in verksamhet på 1970-talet, är och har varit betydelsefulla för hela regioners livs- och dragningskraft men framförallt för barn och unga möjligheter att utvecklas även på landsbygden.

Tillgänglig utbildning är en jämlikhetsfråga som möjliggör en likvärdig kunskapsnivå runt om i landet, något som även varit nyckeln till att kunskapsnivån generellt är hög i Finland.  Skillnaderna i studieresultaten är lyckligtvis små och av de nordiska länderna är de regionala skillnaderna allra minst i Finland. Bakom detta ligger naturligtvis ett hårt arbete.

I Finland fortsätter föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå att påverka barnens studieval och placering på arbetsmarknaden. Även skillnaderna mellan könen håller i sig och val av utbildning är fortfarande starkt könsrelaterat.

För gymnasier i mindre kommuner har befolkningsminskningen över tid medfört problem då antalet nya elever minskat och befolkningen koncentrerats till större städer. Idag finns det sammanlagt 380 gymnasier I Finland, men en minskning med närmare 70 gymnasier har ägt rum under de senaste tio åren.  Då ett gymnasium läggs ner förlorar hela regionen viktig källa till utbildning. Gymnasierna är en viktig livskraftskälla för kommunerna.

För de unga är de viktigast att det finns har valmöjligheter.  I samband med den förlängda läroplikten, som trädde i kraft i höst, har betydelsen av andra stadiets utbildning stärkts. Fler än tidigare har nu fått en plats vid fortsatta studier, och under en två veckors tid arrangerades studieplats till 400 elever som saknade sådan. Utbildningen måste fortsätta finnas nära till hands, det är en förutsättning för välfärd.

Avslutningsvis vill jag önska alla en stillsam självständighetsdag – en dag för eftertanke och tacksamhet. På många plan rör det på sig nu globalt. Det är en enorm lycka att få leva i ett fritt och välfungerande land som Finland.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05