Vecka med klimatet i fokus

06.11.2021 kl. 09:15
Det har regnat så gott som hela veckan, grått och trist. Hela oktober var regntungt. Men i somras var det klarblå himmel, sol och torrt - då suktade vi efter regn. Vi hade stora skogsbränder nära i Kalajoki, samtidigt som det var stora översvämningar i Europa. Allmänt taget är vintrarna mildare nu än förr. Något är på gång med vädret.

Klimatet har varit det stora samtalsämnet i veckan. Den globala klimatkonferensen i Glasgow, där länderna gör överenskommelser kring klimatfrågor och den globala uppvärmningen, har fått stor synlighet.

Det handlar om en enorm helhet med många aspekter. Det är en kamp om koldioxidutsläpp och pengar.

Vilka är konsekvenserna om inget görs – med tanke klimatet och miljön men också kring välfärden i världen? Kommer vi att se en eskalerande flyktingkris på grund av klimatet? Ska någon ta ett större ansvar än andra? Har vi råd att låta bli att reagera?

Vi vet att vardagen ser på flera sätt annorlunda ut beroende på var du bor i Finland, även granskat ur klimatsynpunkt. Mot den här bakgrunden, att det är svårt att finna allmänna utsläppsåtgärder inom Finland, kan vi tänka oss hur det är att sammanjämka hela världen till de ambitiösa klimatmålen, som går i linje med det vad forskningen inom området säger.

Klimatdiskussionen handlar mycket om kommunikation. Många känner sig utpekade som miljöbovar, kanske speciellt på landsbygden. Den växande urbaniseringen kan skapa en omedveten polarisering då den naturliga kopplingen mellan stad och landsbygd inte finns kvar på samma sätt som tidigare, då många i städerna hade vuxit upp på landsbygden.

Tillsammans med kollegor från landsbygden får vi ofta förklara hur livet på landsbygden fungerar - på riktigt. Politiska målsättningar, bland annat kring den gröna omställningen, är nödvändigtvis inte praktiskt möjliga att genomföra över en natt utan det krävs en övergångstid och ofta också ekonomisk kompensation. Detta gäller också åt andra hållet. För egen del har jag vidgat mina vyer hur samhället fungerar i storstan, utmaningarna är i vissa fall totalt annorlunda.

Vi har inte råd med en polarisering i vårt land ur en hållbarhets synvinkel, granskat såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Att se helheter är inte lätt då det gäller hållbarhet.

Ett exempel kom i tisdags. Helsingfors stad meddelade så att de från årsskiftet inte kommer att bjuda på kött på sina bjudningar. I sig inte fråga om stora volymer men en stark signal som skapat stor uppståndelse speciellt i landsbygds-Finland, också i Österbotten. I gengäld värms fjärrvärmen i Helsingfors med kol, fossilt bränsle, vars totala utsläpp är mångfalt mera. Allt fler värmer sina hus på landsbygden med förnyelsebart.
I städerna sköts däremot en allt större del av kollektivtrafiken med el eller gas, vilket inte är möjligt på landsbygden. Listan kunde göras längre. Att nå utsläppsmålen kan göras på olika sätt i olika delar av landet.

Vi i Finland är i många avseenden föregångare då det gäller arbete mot klimatförändringen. Förutom våra egna åtgärder har vi en teknisk kunskap som hjälper i kampen mot den globala uppvärmningen.

Vi kan alla delta i arbetet mot klimatförändringen, men det ska kunna vara okej att vi gör det på olika sätt, utan att skuldbelägga oss själva och andra för mycket.

I övrigt önskas en fin fortsättning på Svenska dagen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15