Vecka med klimatet i fokus

06.11.2021 kl. 09:15
Det har regnat så gott som hela veckan, grått och trist. Hela oktober var regntungt. Men i somras var det klarblå himmel, sol och torrt - då suktade vi efter regn. Vi hade stora skogsbränder nära i Kalajoki, samtidigt som det var stora översvämningar i Europa. Allmänt taget är vintrarna mildare nu än förr. Något är på gång med vädret.

Klimatet har varit det stora samtalsämnet i veckan. Den globala klimatkonferensen i Glasgow, där länderna gör överenskommelser kring klimatfrågor och den globala uppvärmningen, har fått stor synlighet.

Det handlar om en enorm helhet med många aspekter. Det är en kamp om koldioxidutsläpp och pengar.

Vilka är konsekvenserna om inget görs – med tanke klimatet och miljön men också kring välfärden i världen? Kommer vi att se en eskalerande flyktingkris på grund av klimatet? Ska någon ta ett större ansvar än andra? Har vi råd att låta bli att reagera?

Vi vet att vardagen ser på flera sätt annorlunda ut beroende på var du bor i Finland, även granskat ur klimatsynpunkt. Mot den här bakgrunden, att det är svårt att finna allmänna utsläppsåtgärder inom Finland, kan vi tänka oss hur det är att sammanjämka hela världen till de ambitiösa klimatmålen, som går i linje med det vad forskningen inom området säger.

Klimatdiskussionen handlar mycket om kommunikation. Många känner sig utpekade som miljöbovar, kanske speciellt på landsbygden. Den växande urbaniseringen kan skapa en omedveten polarisering då den naturliga kopplingen mellan stad och landsbygd inte finns kvar på samma sätt som tidigare, då många i städerna hade vuxit upp på landsbygden.

Tillsammans med kollegor från landsbygden får vi ofta förklara hur livet på landsbygden fungerar - på riktigt. Politiska målsättningar, bland annat kring den gröna omställningen, är nödvändigtvis inte praktiskt möjliga att genomföra över en natt utan det krävs en övergångstid och ofta också ekonomisk kompensation. Detta gäller också åt andra hållet. För egen del har jag vidgat mina vyer hur samhället fungerar i storstan, utmaningarna är i vissa fall totalt annorlunda.

Vi har inte råd med en polarisering i vårt land ur en hållbarhets synvinkel, granskat såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Att se helheter är inte lätt då det gäller hållbarhet.

Ett exempel kom i tisdags. Helsingfors stad meddelade så att de från årsskiftet inte kommer att bjuda på kött på sina bjudningar. I sig inte fråga om stora volymer men en stark signal som skapat stor uppståndelse speciellt i landsbygds-Finland, också i Österbotten. I gengäld värms fjärrvärmen i Helsingfors med kol, fossilt bränsle, vars totala utsläpp är mångfalt mera. Allt fler värmer sina hus på landsbygden med förnyelsebart.
I städerna sköts däremot en allt större del av kollektivtrafiken med el eller gas, vilket inte är möjligt på landsbygden. Listan kunde göras längre. Att nå utsläppsmålen kan göras på olika sätt i olika delar av landet.

Vi i Finland är i många avseenden föregångare då det gäller arbete mot klimatförändringen. Förutom våra egna åtgärder har vi en teknisk kunskap som hjälper i kampen mot den globala uppvärmningen.

Vi kan alla delta i arbetet mot klimatförändringen, men det ska kunna vara okej att vi gör det på olika sätt, utan att skuldbelägga oss själva och andra för mycket.

I övrigt önskas en fin fortsättning på Svenska dagen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15