Vecka med klimatet i fokus

06.11.2021 kl. 09:15
Det har regnat så gott som hela veckan, grått och trist. Hela oktober var regntungt. Men i somras var det klarblå himmel, sol och torrt - då suktade vi efter regn. Vi hade stora skogsbränder nära i Kalajoki, samtidigt som det var stora översvämningar i Europa. Allmänt taget är vintrarna mildare nu än förr. Något är på gång med vädret.

Klimatet har varit det stora samtalsämnet i veckan. Den globala klimatkonferensen i Glasgow, där länderna gör överenskommelser kring klimatfrågor och den globala uppvärmningen, har fått stor synlighet.

Det handlar om en enorm helhet med många aspekter. Det är en kamp om koldioxidutsläpp och pengar.

Vilka är konsekvenserna om inget görs – med tanke klimatet och miljön men också kring välfärden i världen? Kommer vi att se en eskalerande flyktingkris på grund av klimatet? Ska någon ta ett större ansvar än andra? Har vi råd att låta bli att reagera?

Vi vet att vardagen ser på flera sätt annorlunda ut beroende på var du bor i Finland, även granskat ur klimatsynpunkt. Mot den här bakgrunden, att det är svårt att finna allmänna utsläppsåtgärder inom Finland, kan vi tänka oss hur det är att sammanjämka hela världen till de ambitiösa klimatmålen, som går i linje med det vad forskningen inom området säger.

Klimatdiskussionen handlar mycket om kommunikation. Många känner sig utpekade som miljöbovar, kanske speciellt på landsbygden. Den växande urbaniseringen kan skapa en omedveten polarisering då den naturliga kopplingen mellan stad och landsbygd inte finns kvar på samma sätt som tidigare, då många i städerna hade vuxit upp på landsbygden.

Tillsammans med kollegor från landsbygden får vi ofta förklara hur livet på landsbygden fungerar - på riktigt. Politiska målsättningar, bland annat kring den gröna omställningen, är nödvändigtvis inte praktiskt möjliga att genomföra över en natt utan det krävs en övergångstid och ofta också ekonomisk kompensation. Detta gäller också åt andra hållet. För egen del har jag vidgat mina vyer hur samhället fungerar i storstan, utmaningarna är i vissa fall totalt annorlunda.

Vi har inte råd med en polarisering i vårt land ur en hållbarhets synvinkel, granskat såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Att se helheter är inte lätt då det gäller hållbarhet.

Ett exempel kom i tisdags. Helsingfors stad meddelade så att de från årsskiftet inte kommer att bjuda på kött på sina bjudningar. I sig inte fråga om stora volymer men en stark signal som skapat stor uppståndelse speciellt i landsbygds-Finland, också i Österbotten. I gengäld värms fjärrvärmen i Helsingfors med kol, fossilt bränsle, vars totala utsläpp är mångfalt mera. Allt fler värmer sina hus på landsbygden med förnyelsebart.
I städerna sköts däremot en allt större del av kollektivtrafiken med el eller gas, vilket inte är möjligt på landsbygden. Listan kunde göras längre. Att nå utsläppsmålen kan göras på olika sätt i olika delar av landet.

Vi i Finland är i många avseenden föregångare då det gäller arbete mot klimatförändringen. Förutom våra egna åtgärder har vi en teknisk kunskap som hjälper i kampen mot den globala uppvärmningen.

Vi kan alla delta i arbetet mot klimatförändringen, men det ska kunna vara okej att vi gör det på olika sätt, utan att skuldbelägga oss själva och andra för mycket.

I övrigt önskas en fin fortsättning på Svenska dagen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00