Principer om god förvaltning måste försäkras trots politisk prestige

08.11.2021 kl. 09:12
I politik måste man acceptera att man inte alltid får sin vilja igenom. Det har hänt varje politiker väldigt många gånger. Att acceptera att majoriteten ibland tycker något annat än en själv är en viktig grundpelare i en demokrati. Politik är politik och där är det majoriteten som bestämmer oavsett om besluten blir bra eller dåliga. Ansvar för besluten kan allra senast utkrävas i allmänna öppna val.

Det finns dock saker som vi har sett så viktiga att vi har ställt dem ovanför dagspolitiken. Det är grundlagens stadganden samt rättsstatsprincipen. Till den senare hör principen om god och objektiv offentlig förvaltning. Till principen om god förvaltning hör respekt för riksdagens beslut, grundlagsutskottets utlåtanden samt att lagberedning inleds i god tid för att säkerställa transparens och öppenhet samt möjlighet för justitiekanslern att övervaka att beredningen går rätt till. Dessutom finns principen om likabehandling, en grundlagsenlig rättighet.

 

Jag har inga problem med att finna mig i att förlora en politisk fråga. Däremot gör nuvarande utveckling i social- och hälsovårdsministeriet mig mycket bekymrad eftersom jag upplever att man slirar på de grundläggande principerna.

 

Det är inga stora övertramp i stora principiella frågor, men det är små avsteg från principerna som riskerar leda till godtycklighet i beslutsfattandet och att man undergräver möjlighet till övervakning vilket kan leda till maktmissbruk.

 

Det har hänt för många betänkligheter det senaste året för att fortsatt kunna skylla på att det är bråttom, slarv eller slumpen. Vissa saker verkar nästan vara satta i system, som att fatta beslut på extrainsatta statsrådsmöten och att dela dokumenten i sista stund med följden att justitiekanslerämbetet i praktiken inte får möjlighet att göra sin uppgift eftersom dokument i praktiken kommer för sent för att hinna läsas. Om den kulturen skulle få fortsätta och sprida sig är vi på ett sluttande plan. Kanske är jag som medlem av grundlagsutskottet överkänslig. Oavsett tycker jag inte om det jag ser.

 

Man kan tycka vad man vill om de hälsokontroller vid gränsen som införts. Att jag tycker att det ska slopas inom Norden är en politisk åsikt av mig. Jag har goda argument varför, men får finna mig acceptera om en majoritet vill annorlunda, vilket hittills varit fallet.

 

Däremot är det inte en politisk fråga att behandla olika gränsregioner i Finland olika. Grundlagen gör ingen skillnad på om en gränsregion har landgräns eller inte. Ändå var det med hänvisning till det och till internationella och nationella definitioner om gränsregioner som social- och hälsovårdsministeriet hänvisade till då man beviljade undantag uppe i norr, men inte för Åland. Då vi begärde ut vilka internationella och nationella definitioner om gränsregioner man hänvisade till så visade det sig att det inte fanns några.

 

Då hälsokontrollerna skulle förlängas slog grundlagsutskottet fast att alla gränsregioner måste behandlas lika. Man tog specifikt upp Åland som exempel. Men i stället för att också bevilja Åland undantag så tog ministeriet bort undantagen i norr. På så vis uppfyllde man likabehandlingsprincipen, men det var inte på det sättet som riksdagen ville att saken skulle ordnas.

 

Efter att justitiekanslern ingrep i utformningen av förordningen lovade ansvariga ministern en snabbutredning. Den tog sen 13 dagar att inleda och är ännu inte klar, trots att saken borde vara ganska enkel.

 

Politiskt får man tycka vad man vill, men nu gäller det att förverkliga riksdagens beslut på basis av grundlagsutskottets utlåtande. Politisk prestige får inte riskera gå före principen om god offentlig förvaltning.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00