Den övergripande säkerheten

03.11.2021 kl. 10:24
Den tekniska utvecklingen och globaliseringen av samhället har inneburit många möjligheter. Samtidigt innebär det också nya hot mot den övergripande säkerheten i samhället.

En global pandemi, som vi just nu upplever, var ett högriskscenario för dem som försöker bedöma risker mot samhällen.

 

Klimatförändringen, sårbarhet via digitaliseringen och organiserad brottslighet är andra hot mot säkerheten. På Åland har vi känt av de två förstnämnda de senaste fem åren. Stormen Alfrida, den värsta åländska stormen i levande minne, slog hårt mot samhället och elförsörjningen på landsbygden. För några år sedan slogs också mobiltelefonnätet och andra samhällsfunktioner ut av en digital överbelastningsattack.

 

Åland är demilitariserat och det är Finlands försvarsmakts uppgift att försvara demilitariseringen ifall den skulle hotas. Trots att säkerhetsläget försämrats i Östersjön, i synnerhet sedan Rysslands olagliga ockupation av Krim, är det andra hot än de direkt militära (bland annat tack vare ett trovärdigt finländskt försvar) som är mer sannolika i Finland. Därför är det viktigt att hela tiden upprätthålla en lägesbild över alla de hotbilder som finns mot samhället oavsett om det gäller extremväder, storolyckor, organiserad brottslighet, cyberhot eller pandemier.

 

Vid sidan av att myndigheter upprätthåller denna lägesbild ordnas i Finland en kurs för övergripande säkerhet för att gå igenom dessa hotbilder.

 

Kursen ordnas för cirka 200 personer per år och är kanske den mest prestigefyllda i hela Finland. Dit bjuds ledande beslutsfattare och tjänstemän, näringslivstoppar, journalister, kulturpersonligheter, forskare och andra. Intresset att delta är stort och det är omöjligt att köpa en plats på kursen. Man kan enbart bli inbjuden av den kommitté som upprätthåller kursen. Jag deltog i kursen som ordnades i januari 2016 och den skapade stora intryck på mig. Då jag bläddrade i matrikeln som listade alla som gått kursen genom åren såg jag rätt få åländska namn. Huvudanledningen till det är säkert att kursen bara ordnats på finska.

 

Då tidigare försvarsminister Jussi Niinistö besökte Åland under 2018 kastade jag i en diskussion fram en tanke om att ordna en åländsk specialkurs på svenska. Jag tänkte inte mer på saken efter det, och antagligen var jag inte den enda som hade tänkt på saken. För nu förra veckan ordnades en specialkurs för Åland, den första kursen på svenska genom tiderna.

 

Primus motor bakom ordnandet har varit Anu Sallinen på Försvarsministeriet som också är Ålands kontaktperson i ministeriet. Hon är ytterst professionell och en stor Ålandsvän. Det är hon som i praktiken lyckats ro i land kursen och som säkrat finansieringen för den, eftersom det verkligen inte är gratis att ordna då både arrangemangen och föreläsarna håller toppklass.

 

Specialkursen samlade drygt 30 inbjudna ålänningar, samt knappt 20 från statsförvaltningen och staben, till en veckas kurs.

 

Vid sidan av att ge en inblick i arbetet med den övergripande säkerheten samt hotbilder handlar kursen om att öka samverkan mellan centrala aktörer, en oerhört viktig sak för både Åland och Finland som helhet. Det lyckades man med.

 

Första specialkursen ordnades år 1986. Det tog 35 år innan den första kursen ordnades på svenska. Med tanke på hur nöjda alla var och att man nådde målsättningarna så både tror och hoppas jag att det inte kommer dröja mer än fem år innan nästa specialkurs ordnas för nya åländska deltagare.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00