Hög tid att ta coronavaccinet!

30.10.2021 kl. 06:32
Det är mycket på gång.

I måndags deltog jag i regeringens seminarium som en del av EU:s framtidskonferens, ”Europa är vi”. Det handlar om att höra medborgarna i EU om teman som berör Europa och vår gemensamma framtid. Temat i måndags var delaktighet och jag fick diskutera vikten av att vi i Finland håller vår höga tillit till demokratin och hur vi ska få fler att vilja engagera sig i samhällsdebatten. På seminariet i Vasa deltog ett hundratal personer. Många av dessa var unga personer och vi fick tillsammans fundera på hur vi ska stärka ungas deltagande och öka deras intresse för politik. På onsdagen hade jag fyra remissdebatter i riksdagens plenum, varav en av dem var ett lagförslag om att det ska bli möjligt att rösta på garnisonerna. Det här gör det lättare för unga män och kvinnor att rösta. Något som efterfrågats från beväringarnas håll. Lagen blir permanent och i välfärdsområdesvalet i januari ska man då till exempel få rösta vid Nylands brigad.

 

Plenisalen är igen full av liv och debattglada riksdagsledamöter tack vare att vi nu kunnat släppa de coronarestriktionerna som vi tidigare har haft i riksdagen. Men vart är vi på väg då det gäller coronapandemin över lag? Fortfarande gäller att en hög vaccinationstäckning är nyckeln till framgång. Vi närmar oss en vaccinationstäckningsgrad på 80 procent, men ännu är det allt för många som inte tagit vaccinet. Viruset sprids och det sprids framförallt bland de ovaccinerade. THL har också nyligen kommit med krassa besked. Om man inte har fått vaccin och är vuxen, så kommer man med säkerhet att insjukna förr eller senare, och ju äldre man är dess allvarligare.

 

Den ovaccinerades risk att smittas är åtta gånger större än den vaccinerades och risken att man kommer att behöva sjukhusvård är 15-20 gånger högre hos den ovaccinerade. Av dem som nu vårdas på intensiven är merparten ovaccinerade. Vi kunde tidigare i veckan läsa i ÅU att hela 80 procent av dem som behövt vård på sjukhusavdelning och 90 procent av dem som behövt intensivvård har varit ovaccinerade. Jag är därför mycket glad att vi nu ser att intresset för att ta vaccinet ökat i Egentliga Finland den senaste veckan. Vaccinet skyddar både dig själv och andra. Så ta vaccinet om du inte ännu gjort det!


Det är också med oro jag följt med situationen på våra sjukhus. Totalt vårdas nu ett trettiotal patienter på intensivavdelningarna runt om i vårt land. I vissa fall har planerade operationer fått flyttas framåt för att det inte funnits tillräckligt mycket plats på intensiven. Bland annat tidigare riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos berättade förra veckan att hennes hjärtoperation inhiberades i sista stund på grund av att två icke vaccinerade patienter behövde platserna på intensiven vid ÅUCS. Det var bra att hon ändå kunde opereras följande dag. Hon är förstås inte den enda som drabbats.


Vårdpersonalen drar ett tungt lass och hur vi nu agerar härifrån framåt avgör hur vintern kommer se ut. Coronaviruset har visat sig vara mycket segt. Det kommer inte att försvinna i vinter eller nästa år. Därför hoppas jag att alla vi som kan ta vaccinet gör det. Vi är nyckelspelarna i kampen mot viruset. Lyckas vi få upp vaccinationstäckningen tillräckligt högt, ja då behövs heller inte coronapasset. Lyckas vi inte, blir coronaintyget vårt verktyg för att hålla samhället öppet så långt som möjligt. Det möjliggör att vi kan hålla evenemang och restauranger öppna när epidemiläget försämras.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00