Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

27.10.2021 kl. 14:50
Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.

Ärade talman,

 

Det är av högsta vikt att riksdagen en gång per valperiod får behandla Finlands EU-politik som en bred och djup helhet. Jag vill också tacka ordförande för stora utskottet, Satu Hassi, för att hon så väl har hållit i trådarna.

 

Redogörelsens stora teman är de förändrade stormaktsförhållandena, klimatfrågan och målsättningarna för en hållbar utveckling. Jag vill också särskilt lyfta fram migrationen. Migrationen påverkar många faktorer som anknyter till välfärden och tryggheten i samhället.

SFP:s och svenska riksdagsgruppens ståndpunkt är att ett starkt EU-medlemskap ligger i Finlands intresse. Finland är ett öppet samhälle och har en ekonomi som är beroende av exporten och investeringarna.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning bygger på en hållbar tillväxt. Nya arbetsplatser ska skapas genom att främja den gröna och digitala omställningen.

Och det kan inte betonas tillräckligt: Omställningen inom EU till en klimatneutral ekonomi ska vara en central konkurrensfaktor som öppnar nya möjligheter – som ger nya jobb, utbildningsmöjligheter, forskningsprojekt och i slutändan export.

 

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna ligger i botten för politiken. EU:s värderingar ska bygga på jämställdhet, antirasism och könsminoriteters likabehandling.

För SFP är det viktigt att vart och ett land bär ansvar för sin egen skuldsättning och den sociala tryggheten bäst sköts av medlemsländerna själva.

Under förra veckans toppmöte i Bryssel prövades rättsstatsprincipen hårt. Polens regering har genom målmedvetna åtgärder äventyrat landets domstolsväsendes oavhängighet. Jag var själv förra vecka i Polen och det som sker där är mycket oroväckande – även kränkningarna av mänskliga rättigheter, alldeles särskilt kvinnors rätt till sexualhälsa och rätten till abort.

Vi anser att det är bra att statsminister Marin har varit tydlig då hon förutsätter att EU-kommissionen bör reagera på situationen i Polen med alla metoder som kommissionen har. Det betyder också att finansieringsvapnet kan tillgripas. Här kan vi också notera att utfästelsen att inte ge EU-stöd till regioner som deklarerat sig hbtq-fria ledde till resultat. De homofoba deklarationerna drogs till största delen tillbaka.

 

Ärade talman,

Enskilda länders kränkningar av rättsstatsprincipen skymmer lätt undan de stora visioner för Europa som man varje dag arbetar för inom unionen. Precis som det konstateras i redogörelsen har EU-medlemskapet för oss finländare betytt låga räntenivåer, frihet att som EU-medborgare resa och arbeta och studera med stöd av Erasmusprogrammet på unionens område. Dessutom har vi kunnat räkna med kännbar finansiering av många nationella forsknings- och investeringsprojekt.

Det vi behöver den Europeiska unionen mest för är naturligtvis klimatfrågan som inte kan vänta, utan kräver målmedvetna insatser som Europa har nytta av att samordna.

 

I fokus nu är det så kallade 55-beredskapspaketet ”fit for 55” – ett omfattande paket som ska se till att de förpliktelser som finns i EU:s klimatlag blir genomförda i praktiken. Programmet är ambitiöst med nya energilösningar, klimatsnålare trafiksystem och flera andra åtgärder. För oss i SFP är det viktigt att vi kan få till stånd åtgärder som är trovärdiga och förenliga med Parisavtalets löften.

Vi delar den grundsyn som finns i redogörelsen: Utsläppshandeln har en central roll för att nå ett koldioxidneutralt samhälle.  Genom enhetlig och tillräckligt hög prissättning av utsläpp uppnås utsläppsminskningsmålen mest kostnadseffektivt.

 

I redogörelsen understryks att medlemsländerna bör nå enighet om att förnya den gemensamma asylpolitiken, med en stark grund i våra internationella människorättsförpliktelser. Det är viktigt att dela ansvaret för skyddet av flyktingar och situationen i Afghanistan understryker det.

Varken hybridhot från Belarus där utsatta flyktingar hänsynslöst används som människosköldar, eller flyktingkriser, bör kunna vara orsak till att ge avkall på våra värderingar. Särskilt behöver vi ta hänsyn till kvinnors, barns och andra sårbara gruppers behov av skydd.

 

Europa behöver vara attraktivt för migration av olika slag, för att balansera försörjningskvoten i ett åldrande samhälle. Att locka till oss arbetsrelaterad invandring, familjer som varaktigt vill bo här är det vi nu borde jobba på. Det är inte bara vädret som kan kännas svårt för inflyttare. Samhällsklimatet behöver bli välkomnande och inkluderande också.

Vår framtid kan inte byggas på rädsla för andra människor. Vi kan lyckas med integrationen om vi vill.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50