Att hålla huvudet kallt

25.10.2021 kl. 13:11
Det är tuffa tider och det är lätt att bli frustrerad och irriterad. Samtidigt lever vi i ett tidevarv där det kanske mer än någonsin är fokus på det negativa framom det positiva.

Inte minst sociala medier har bidragit till den utvecklingen. Känslor skapar engagemang som driver sociala mediers algoritmer. Ilska är en stark känsla som verkar lättare att uttrycka än positiva känslor och som gjort narrativet i samhällsdebatten mer negativ.

Problemet är att det negativa lätt blir destruktivt. Alla vet att ett lag presterar sämre om det är dålig stämning, eller se på dagens USA som blivit så polariserat att nästan allt blivit partipolitik. De båda sidorna blir bara argare och argare på varandra trots att alla är amerikaner och de flesta gör sitt bästa varje dag. Samhället som helhet lider när färre har som målsättning att försöka komma överens.

Samma trender syns på olika sätt i hela världen, också här hemma. Med det sagt finns det så klart många gånger då det är motiverat att bli frustrerad. Det viktiga är dock att de känslorna kanaliseras till rätt adress och att man försöker vara konstruktiv. För annars slutar andra att lyssna och då spelar det ingen roll vems fel det är. Resultatet blir då att man inte kommer framåt, och man måste fundera på vem som vinner eller förlorar mest på det.

Det har funnits mornar då jag dragit fram gnällspiken ur byrålådan och tagit fram offerkoftan från garderoben. Men varje gång jag sett mig i spegeln har jag insett att de måste läggas tillbaka om man vill få något framåt. Om man lägger sig arg på soffan med taggarna utåt låter man de andra vinna. Även de dagar man är arg gäller det att hålla fokus, perspektiven och att vara rationell. För om man låter de andra komma under skinnet förlorar man, och jag avskyr att förlora om det handlar om viktiga saker för Åland. Därför ger jag aldrig upp förrän man försökt varje möjlig väg.

Det har funnits gånger vi ändå förlorat, som exempelvis striden om vindkraftstödet. Men vetskapen att man gjort varenda sak man kunde göra gör det möjligt att gå vidare och fokusera på nästa match i stället. Vissa matcher har mer betydelse än andra, och då måste formen vara på topp. En av de svåraste jag varit med om var att få klumpsumman höjd med ett nytt ekonomiskt system. Det fanns många gånger det skulle ha varit enkelt att ge upp. Varje gång sa jag till mig själv att vi på Åland aldrig ger upp så här nära.

Statistikcentralens befolkningsprognos för två veckor sedan visar att Ålands avräkning kommer vara 13 miljoner euro högre år 2040 (räknat på nuvarande penningvärde och skatteintäkter) utan att vi överhuvudtaget behöver strida med finansministeriet, tack vare det nya ekonomiska systemet. Tur att vi inte gav upp.

Nu låter det som om allt skulle vara ett nollsummespel, vilket det självklart inte är. Oftast kan man hitta lösningar som är bra för alla parter bara man är redo att diskutera och kompromissa. Men det är inte alltid enkelt då frustrationen och irritationen vuxit. Det som brukar hjälpa mig hålla huvudet kallt är att fokusera på målet samt kontinuerligt evaluera alla andra möjliga vägar framåt. Om man hittar en annan väg är det ju bingo, men ofta upptäcker man att det inte finns några andra realistiska alternativ än att ta tjuren vid hornen, i stället för att sura, om man vill framåt.

Det är den inställningen som gjort att vi på Åland i 100 år lyckats utveckla självstyrelsen till vad den är idag. Man har inte gett upp, och det får vi inte göra nu heller. Det viktigaste är inte vad andra vill med Åland, utan vad vi själva vill. Så har det alltid varit och det är grunden i vår självstyrelse.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00