Fungerande föreningar skapar lokal livskraft

23.10.2021 kl. 06:46
Det är budgettider i såväl riksdagen som i våra kommuner. Parallellt med detta utarbetas just nu kommunstrategier för mandatperioden som nyss inletts.

För kommunerna är de kommande 4 åren speciella i och med att över hälften av kommunernas personal, inkomster och utgifter flyttas till de nya välfärdsområdena. Utbildningssektorn blir central i framtidens kommun men även fritids-, kultur-, idrotts, ungdoms, planerings- och tekniska frågor får en större betydelse.

 

Dessutom får kommunerna ansvar för sysselsättningstjänsterna från 2024 vilket driver till ett aktivare samarbete mellan kommun och företag men även tredje sektorn. I kommunernas strategidiskussioner har även hållbarhetsåtgärder fått större vikt.

 

Det är i nuläget svårt att säga exakt hur penningflödet i kommunerna kommer att formas i framtiden men spelutrymmet verkar minska. Senast då krävs ett bredare samarbete, bland annat med föreningslivet och organisationer, för att kunna garantera en kvalitativ service åt invånarna.

 

Finländarna är ett föreningsaktivt folk och i relation till befolkningens storlek är mängden föreningar många. I endast Österbotten verkar ungefär 3800 föreningar. Vi som lever på landsbygden vet att föreningar har haft och har en oerhört mångsidig och viktig roll i vårt närsamhälle. Föreningarnas verksamhet har skapat många sociala kontakter, verksamhet nära dig.

 

Vi har levt nu med coronan och restriktionerna. I likhet med andra sektorer har även föreningarna tagit ett  digitalt hopp och flytta mycket verksamhet flyttades till nätet. Det har gett orsak att se över de administrativa rutinerna.

 

Föreningarna kommer att ha en central medskaparroll gällande livskraft och välmående i framtidens kommuner. Hit hör även sysselsättningsfrågor i och med att många långtidsarbetslösa sysselsätts av tredje sektorn. Speciellt i Svenskfinland har vi goda möjligheter att lyckas med detta, tack vare vår storlek och vana att samarbeta.

 

Vi är piskade att finna nya handlingsmodeller då pengarna minskar. Den aktuella Veikkausfinansieringen har en stor roll i organisationernas verksamhet vilket indirekt kan märkas i lokalsamhället.

 

Även om regeringen förra veckan beslutade om kompensation för minskade Veikkausintäkterna år 2022 kommer åren 2023 och 2024 troligen att vara ännu svårare. Det kan komma att märkas inom kultur, idrotts- ungdoms- och social- och hälsovårdssektorn.

 

Det gäller att tänka till före nu, tillsammans - kommun, föreningar och organisationer.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00