Fungerande föreningar skapar lokal livskraft

23.10.2021 kl. 06:46
Det är budgettider i såväl riksdagen som i våra kommuner. Parallellt med detta utarbetas just nu kommunstrategier för mandatperioden som nyss inletts.

För kommunerna är de kommande 4 åren speciella i och med att över hälften av kommunernas personal, inkomster och utgifter flyttas till de nya välfärdsområdena. Utbildningssektorn blir central i framtidens kommun men även fritids-, kultur-, idrotts, ungdoms, planerings- och tekniska frågor får en större betydelse.

 

Dessutom får kommunerna ansvar för sysselsättningstjänsterna från 2024 vilket driver till ett aktivare samarbete mellan kommun och företag men även tredje sektorn. I kommunernas strategidiskussioner har även hållbarhetsåtgärder fått större vikt.

 

Det är i nuläget svårt att säga exakt hur penningflödet i kommunerna kommer att formas i framtiden men spelutrymmet verkar minska. Senast då krävs ett bredare samarbete, bland annat med föreningslivet och organisationer, för att kunna garantera en kvalitativ service åt invånarna.

 

Finländarna är ett föreningsaktivt folk och i relation till befolkningens storlek är mängden föreningar många. I endast Österbotten verkar ungefär 3800 föreningar. Vi som lever på landsbygden vet att föreningar har haft och har en oerhört mångsidig och viktig roll i vårt närsamhälle. Föreningarnas verksamhet har skapat många sociala kontakter, verksamhet nära dig.

 

Vi har levt nu med coronan och restriktionerna. I likhet med andra sektorer har även föreningarna tagit ett  digitalt hopp och flytta mycket verksamhet flyttades till nätet. Det har gett orsak att se över de administrativa rutinerna.

 

Föreningarna kommer att ha en central medskaparroll gällande livskraft och välmående i framtidens kommuner. Hit hör även sysselsättningsfrågor i och med att många långtidsarbetslösa sysselsätts av tredje sektorn. Speciellt i Svenskfinland har vi goda möjligheter att lyckas med detta, tack vare vår storlek och vana att samarbeta.

 

Vi är piskade att finna nya handlingsmodeller då pengarna minskar. Den aktuella Veikkausfinansieringen har en stor roll i organisationernas verksamhet vilket indirekt kan märkas i lokalsamhället.

 

Även om regeringen förra veckan beslutade om kompensation för minskade Veikkausintäkterna år 2022 kommer åren 2023 och 2024 troligen att vara ännu svårare. Det kan komma att märkas inom kultur, idrotts- ungdoms- och social- och hälsovårdssektorn.

 

Det gäller att tänka till före nu, tillsammans - kommun, föreningar och organisationer.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson
09.11.2016 kl. 14:30

Extremrörelser och våld, aktualitetsdebatt 5.10 2016

Gruppanförande, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
05.10.2016 kl. 15:00

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
20.09.2016 kl. 13:00

Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
01.07.2016 kl. 10:36

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2017-2020.

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen ledamot Mats Nylund 22.6 29016
22.06.2016 kl. 14:05

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse

Gruppanförande 21.6 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
21.06.2016 kl. 15:03

Interpellationsdebatt om jordbruket 14.6 2016

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
14.06.2016 kl. 15:00