Finland behöver prioritera upp EU-frågorna

21.10.2021 kl. 13:11
I lördags deltog jag i ett möte i holländska Haag med bland annat Hollands statsminister Mark Rutte. Vi var en ganska liten grupp mittenpolitiker som samlades på inbjudan av Ruttes parti, VVD, för att diskutera aktuella EU-frågor

Brexit har, och kommer att, ändra dynamiken i EU. Storbritannien var ett stort medlemsland som ofta var en broms på mer integration och som gjorde att axeln Frankrike – Tyskland inte blev för dominant. Från de mindre medlemsländernas sida har EU-kommissionens roll alltid varit viktig för att säkerställa att man tänker på helheten. Brexit förändrar inget i teorin gällande det, men nog i praktiken. För Holland innebär också Brexit att landet inte längre är ett stort litet medlemsland utan blir ett litet stort medlemsland. De bilaterala kontakterna till Holland från Finlands sida blir ännu viktigare, något jag tog upp i diskussionen med Rutte.

Finlands viktigaste partner i ekonomisk EU-politik är traditionellt Tyskland. Sverige är naturligtvis också viktigt och Finlands och Sveriges statsministrar brukar representera varandra ifall någon av dem har förhinder, men Sverige är inte med i eurosystemet. Många frågor har direkt eller indirekt med euron att göra och där är Finland enda nordiska landet. Därför är Berlin den naturliga kontakten då vi som öppna exportberoende ekonomier har mycket gemensamt.

Traditionellt har Finland och Tyskland varit mycket skeptiska till gemensam skuldsättning på EU-nivå. Stabilitets- och tillväxtpakten har varit viktig för att säkerställa att inget EU-medlem skuldsätter sig till den grad att den förlorar kontrollen över sina egna finanser. Den observanta kan konstatera att många redan brutit mot pakten, också Tyskland och Frankrike. Men de stora problemen aktualiserades först i framförallt Grekland som för några år sedan på allvar höll på att tappa kontrollen över sina egna statsfinanser och hade behövt lämna eurosystemet om det inte hade varit för de räddningspaket som andra euroländer ställde upp med då landet inte fick lån på internationella lånemarknader. Motkravet har varit ekonomiska reformer, vilket också har varit kravet för att nu få pengar ur EU:s återhämtningsfond. Ifall reformer görs på rätt sätt kan de betala tillbaka sig mångdubbelt och stärka Europas länder.

Finland och Tyskland har dock varit extremt noga med att eurosystemet inte blir en bankomat. Exakt samma åsikt har Holland och Österrike.

Pandemin påverkade också dynamiken i den ekonomiska politiken då Tyskland på kort varsel ändrade sin syn på gemensam skuldsättning på ett grundläggande sätt. Linjeändringen tog många, inklusive Finland, på sängen. Finland var inte officiellt en del av “snåla fyran” som bestod av Danmark, Holland, Sverige och Österrike i diskussionerna om EU:s återhämtningsfond. I praktiken var Finland ändå med och nu funderar många på om Finland också officiellt borde vara med.

Tyskland kommer snart få en ny regering och det kommer sannolikt betyda ändringar i landets EU-politik, som har betydelse för Finland. EU-kommissionen föreslår också en diskussion om eventuella ändringar i stabilitets- och tillväxtpakten där Finland har betydande intressen. Samtidigt förs den diskussionen nu nästan inte alls i den politiska debatten i Finland där det finns en risk att man nu inte ser skogen för alla träd. Stora frågor aktualiseras nu gällande framtiden och som handlar om EU:s ekonomiska fundament. Finland och framförallt de politiska partierna i Finland måste ägna dem mer tid så att vi också i god tid kan försöka påverka innehållet på riktigt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30