Kolumn

Belgialiseringen av västerländska demokratier

16.10.2021 kl. 09:48

Belgien är ett otroligt land känt för världsberömda tecknade serier, sin fantastiska öl och på senare år bländande spel på fotbollsplan som gjort att landets herrar rankas högst i hela världen. Belgien är också ökänt för sina svårigheter att bilda regeringar.

I Belgien finns en normalstor bredd på partierna, men lägg till dubbla uppsättningar av många av dem då det finns olika partier i Flandern och Vallonien. I belgiska parlamentet finns därför bland annat två liberala partier, två gröna partier och två konservativa partier. Lägg till flamländska separatister och partier från den lilla tysktalande regionen och det politiska landskapet är ganska kuperat.

Enligt landets grundlag måste antalet ministrar vara lika stort från båda huvudregioner. Det gjorde att regeringen för några år sedan, som leddes av nuvarande EU-rådsordföranden Charles Michel, hade åtta ministrar från hans liberala fransktalande parti. Tre flamländska partier, som alla var lika stora eller större än statsministerns parti, delade på övriga åtta ministerposter i regeringskoalitionen. Det är lätt att förstå att det då är svårt att sy ihop en regering.

Efter valet i juni 2010 tillträdde regeringen först i december 2011, vilket betydde 589 dagar utan folkvald regering. Belgarna tog det med ro medan omvärlden förundrat såg på. Idag är omvärlden inte lika förundrad då det tycks pågå en belgialisering av västerländska demokratier där många regeringsbildningar blir allt svårare.

Den tyska regeringen kunde efter valet 2017 tillträda först efter sex månaders förhandlingar, de längsta i landets efterkrigstida historia. I Holland pågår regeringsförhandlingarna fortfarande trots att valresultatet blev klart tidigt i vår. Regeringsbildningen år 2017 var redan den rekordlång, 225 dagar. Om ett par veckor kommer det rekordet slås. En försvårande faktor är så klart att ett rekordantal partier är representerade i det holländska underhuset, 19 grupperingar delar på totalt 150 mandat.

Partierna i tyska parlamentet har också blivit fler, liksom i Sverige. För också i lugna Sverige var regeringsbildningen efter senaste val i september 2018 en pärs. Först året därpå fick man lite stabilitet. Nästa riksdagsval hålls först om 11 månader men valkampanjen är redan gång. Belgialiseringen av politiken har nått Sverige, och också Finland.

Problemet är ändå inte antalet partier i parlamenten utan dess oförmåga att samarbeta med varandra samt att hitta stora långsiktiga linjer och kompromisser i ett ökande politiskt kvartalsgallupstempo som formas av sociala medier där många medvetet tycks vilja missförstå varandra. Det här gör att flera västerländska demokratier blir allt mer inåtvända där regeringarna är i konstant regeringskrishanteringsläge för att både få ihop det och hålla ihop under internt tryck, en flåsande opposition och en svartvit samhällsdebatt som söker enkla svar på svåra frågor. Då räcker inte tiden till att på riktigt också vara med och forma omvärlden eller ens närmiljön. Belgialiseringen av västerländska demokratier passar de icke-demokratiska stormakterna utmärkt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15