EU-bygget kräver att rättsstatsprincipen följs!

13.10.2021 kl. 07:00
Coronapandemin har påverkat allas vår vardag. Nu öppnar vi upp Finland och resandet tar fart. Senaste vecka hade jag glädjen att för första gången på över ett och ett halvt år åka på tjänsteresa och träffa mina kolleger i Europa personligen.

Det blev många glada återseenden och många goda diskussioner. Videomöten i all ära, men inget går upp mot det personliga mötet!

 

Min första anhalt var Europarådets justitieministermöte i Budapest. Vi diskuterade bland annat digitaliseringen och den artificiella intelligensens (AI) möjligheter och utmaningar för rättsvården. Vi vill inte ersätta domarna i våra domstolar i framtiden med robotar. Lagskipning är beroende av den helhetsbedömning som enbart en utbildad domare kan göra. Däremot kan AI vara till stor nytta då det gäller bl.a. översättningar till andra språk. Digitaliseringen kan också underlätta samarbetet mellan länder.

 

Kärnan i Europarådets verksamhet handlar om att alla 47 medlemsstater förbundit sig till konventionen om mänskliga rättigheter. Mänskorättsdomstolen i Strasbourg är den instans som tar emot klagomål och behandlar rättsfall där enskilda europeiska medborgare upplever att deras land behandlat dem på ett sätt som inte fyller konventionens krav. Medlemsländerna förutsätts följa domstolens bindande beslut, vilka också fungerar som prejudikat då det gäller tolkning av konventionen. I Budapest hade jag också tillfälle att ha bilaterala samtal med bland andra min ukrainska och ungerska kollega. Frågan om rättsstatens situation var ett av de teman vi diskuterade.

 

Vad avser vi då när vi talar om vikten av rättsstatsprincipen? För alla länder som är medlemmar i EU handlar det om att vi förbundit oss till unionens grundläggande värderingar. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen ska följas i alla medlemsländer. Det handlar om att ha ett oberoende domstolsväsende med oberoende domare. Domare som inte behöver fundera över om de har jobbet kvar i morgon ifall de gör ett domslut som inte faller regeringen i landet ifråga i smaken. Det handlar om likabehandling av medborgarna, oberoende av kön, religion, sexuell läggning, språk, etnicitet eller ursprung. Det handlar om att du som medborgare ska kunna lita på att myndigheterna och institutionerna följer lag och inte går att muta.

 

Inom EU är det Europeiska Unionens domstol, i allmänt tal kallad EU-domstolen, som i sista hand tar ställning till frågan hur EU:s fördrag och direktiv ska tolkas. Europarätten i sig ska tillämpas av de nationella domstolarna. Om den nationella domstolen är osäker kan den be Europadomstolen om utlåtande. Jag och min delegation hade glädjen att besöka EU-domstolen i Luxemburg och träffa EU-domstolens president Koen Lenaerts och Finlands domare Niilo Jääskinen. Det är uppenbart att alla länder inte implementerar de beslut EU-domstolen fattat. Det här är mycket besvärligt, för hela EU bygger på tanken om ömsesidigt erkännande och förtroende. Att vi kan lita på varandra och att man följer rättsstatsprincipen. Blir det en vana hos vissa länder att inte följa EU-domstolens avgöranden, ja då handlar det i praktiken om att man inte följer de gemensamt överenskomna reglerna. Alla förstår att man i en fotbollsmatch behöver följa samma spelregler. Ingen kan ha egna frikort som tas i bruk då egen spelare blivit varnad eller utvisad. På samma sätt måste man respektera varandra som EU-medlemmar. Annars raseras medborgarnas förtroende för en rättvis och jämlik union.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55