Bra att de faktiska konsekvenserna av skolstängningar utreds

11.10.2021 kl. 12:58

Under de senaste 30 åren har 55 procent av grundskolorna i Finland lagts ned. Den här utvecklingen bekymrar riksdagsledamot och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist (SFP), eftersom nedläggningarna nästan kategoriskt drabbat skolor på landsbygden och i skärgården. 


- Trots att det skett omfattande skolnedläggningar finns det väldigt lite forskning i hur skolnedläggningar påverkat barnen och deras rätt till en jämlik och trygg skolgång. Forskning saknas även i hur närsamhället påverkas speciellt på små orter och om det verkligen ledde till ekonomiska inbesparingar, säger Bergqvist. 

Bergqvist välkomnar därför varmt utredningen som Skärgårdsdelegationen, Landsbygdspolitiska rådet och Barnombudsmannens byrå har inlett om huruvida barnens rättigheter tillgodoses då grundskolor läggs ner.

- På mindre orter kan nedläggningen av närskolan leda till långa skolvägar, vilket i sin tur har konsekvenser för barns och ungas psykiska och fysiska välmående. Vi vuxna klagar på att barn och unga rör sig för lite, men vilka är deras egentliga möjligheter till det då vi vuxna tvingar dem sitta i skolskjutsar upp emot tre timmar per dag, säger Bergqvist.

- Skolan är ofta så mycket mer än en undervisningsenhet. Det är kring skolan som hobbyverksamhet och mycket av de sociala nätverken uppstår. En skolnedläggning har därmed direkta konsekvenser för närsamhället. Jag är därför glad att utredningen också tar i beaktande vad det glesare skolnätverket betyder för den ekonomiska utvecklingen och dragningskraften av skärgården, säger Bergqvist. 

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00