Bra att de faktiska konsekvenserna av skolstängningar utreds

11.10.2021 kl. 12:58

Under de senaste 30 åren har 55 procent av grundskolorna i Finland lagts ned. Den här utvecklingen bekymrar riksdagsledamot och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist (SFP), eftersom nedläggningarna nästan kategoriskt drabbat skolor på landsbygden och i skärgården. 


- Trots att det skett omfattande skolnedläggningar finns det väldigt lite forskning i hur skolnedläggningar påverkat barnen och deras rätt till en jämlik och trygg skolgång. Forskning saknas även i hur närsamhället påverkas speciellt på små orter och om det verkligen ledde till ekonomiska inbesparingar, säger Bergqvist. 

Bergqvist välkomnar därför varmt utredningen som Skärgårdsdelegationen, Landsbygdspolitiska rådet och Barnombudsmannens byrå har inlett om huruvida barnens rättigheter tillgodoses då grundskolor läggs ner.

- På mindre orter kan nedläggningen av närskolan leda till långa skolvägar, vilket i sin tur har konsekvenser för barns och ungas psykiska och fysiska välmående. Vi vuxna klagar på att barn och unga rör sig för lite, men vilka är deras egentliga möjligheter till det då vi vuxna tvingar dem sitta i skolskjutsar upp emot tre timmar per dag, säger Bergqvist.

- Skolan är ofta så mycket mer än en undervisningsenhet. Det är kring skolan som hobbyverksamhet och mycket av de sociala nätverken uppstår. En skolnedläggning har därmed direkta konsekvenser för närsamhället. Jag är därför glad att utredningen också tar i beaktande vad det glesare skolnätverket betyder för den ekonomiska utvecklingen och dragningskraften av skärgården, säger Bergqvist. 

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00