En arbetsseger med våra skolkuratorer

09.10.2021 kl. 06:49
I ett otal olika repriser har finländarnas mentala hälsa debatterats flitigt i riksdagen under hösten.

Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Behovet av hjälp och att se unga har ökat massor under coronatiden. Känslan av ensamhet och ångest har enligt färska undersökningar ökat lavinartat speciellt bland flickor. Verkligen oroväckande, ur flera olika perspektiv.

Barn och ungas behov av psykolog-och kuratorstjänster har stigit stadigt i Finland under 2010-talet. En delorsak till den stigande siffran kan vara att tröskeln att söka stöd från psykolog- och kuratorstjänster har minskat, det har blivit mer accepterat att tala om psykisk ohälsa och ensamhet. Samtidigt lever vi i ett allt snabbare samhälle, där många är ständigt online på sociala medier. Det i sin tur ställer sina egna utmaningar på barn och unga.

Det finns stora skillnader på tillgången av psykolog-och kuratorstjänsterna i våra grundskolor. Framför allt i Svenskfinland råder en stor variation i tillgången på elevvård. Enligt en enkät utförd av YLE år 2019 framkom att antalet elever per skolpsykolog i nyländska kommuner som Sjundeå, Hangö och Kyrkslätt var under 300, medan motsvarande siffra i Pedersöre var över 1400.

Även THL:s och Utbildningsstyrelsens utförda enkät under hösten 2020 pekar på alarmerande siffror om kommuner där en skolpsykolog kan ha upp till tvåtusen elever på sitt ansvar. Psykologförbundet har sen länge varnat om att det fattas hundratals psykologer och kuratorer i vårt land.

Ett stort problem är att det råder en fortsatt brist på svenskspråkiga sådana. Speciellt i Österbotten har det varit stora utmaningar att rekrytera skolpsykologer, vilket vi för vår del poängterat i debatten i riksdagen.

I torsdags överlät regeringen lagförslaget om bindande personaldimensionering av skolpsykologer och kuratorer till riksdagen. Nu vill man att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever och en skolpsykolog i sin tur för 780 elever.

I lagens utkastskede fanns ett alternativt förslag på att skolkuratorerna skulle ha studier i socialt arbete, vilket en stor del av de nuvarande svenskspråkiga skolkuratorerna inte har. De har utbildat sig på Åbo Akademi i Vasa med utvecklingspsykologi som huvudämne. Ifall det här förslaget skulle ha blivit verklighet skulle dessa ha blivit obehöriga vilket skulle ha haft enorma konsekvenser för de österbottniska kommunerna.

I slutgiltiga lagförslaget har nu, efter utlåtanderundan och aktiv intressebevakning, de svenska utmaningarna beaktats och förbättrats. De som jobbar som skolkuratorer på svenska idag fortsätta jobba som behöriga, samtidigt som Åbo Akademi kan i fortsättningen utbilda kuratorer genom att erbjuda långt biämne i socialt arbete. Detta är en arbetsvinst för vårt svenskspråkiga fält men framförallt för våra barn och unga. Viktigt också att tillräckligt med skolpsykologer utbildas i fortsättningen och att de finns nära eleverna i deras vardag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35