Målmedvetet jämställdhetsarbete behövs i Finland och i EU

07.10.2021 kl. 15:33
Årets jämställdhetsdagar arrangeras den 6-7 oktober. Under jämställdhetsdagarna ordnas även en diskussion om HBTIQ-rättigheter i Europa som en del av EU:s framtidskonferens.

Regeringens målsättning är att göra Finland till ett ledande land gällande jämställdhet. Trots att många framsteg skett under första halvan av regeringsperioden, betonar Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, att fortsatt arbete behövs.


- Jämställdhetsarbetet har framskridit trots pandemin, säger Blomqvist. Bland annat har reformen av familjeledigheterna, programmet för att minska löneskillnader, samt flera åtgärder för att åtgärda könsrelaterat våld gått framåt. Det är ändå viktigt att arbetet fortsätter för att nå våra målsättningar.

Blomqvist betonar även vikten av att stå fast vid målen om jämställdhet och sexuella och könsminoriteters rättigheter inom EU och internationellt.
 
- EU-kommissionen driver en ambitiös jämställdhetsagenda, som också stöder våra nationella målsättningar. Samtidigt ser vi ett växande motstånd mot jämställdhet och HBTIQ-personers rättigheter både inom EU och globalt. Det är avgörande att Finland och EU också i framtiden tydligt och målmedvetet arbetar för att grundläggande rättigheter ska tryggas för alla, säger Blomqvist.
 
-  I jämställdhetsarbetet har dialog och samarbete med medborgarorganisationerna en central roll, säger Blomqvist, och våra organisationer gör ett oerhört viktigt arbete. För att nå bestående resultat behövs förutom lagstiftningsarbete och olika program också en bred samhällsdiskussion och attitydförändringar.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00