Säkerhetsläget och internationella avtal

24.07.2021 kl. 11:37
Senior Fellow vid tankesmedjan Frivärld, Patrik Oksanen, intervjuades i Ålandstidningen förra veckan. Patrik är en av Sveriges främsta och aktivaste försvars- och säkerhetspolitiska debattörer.

Det är alltid intressant att läsa hans synpunkter. På en tankesmedja är det möjligt att ta ut svängarna i debatten lite mer än det är för någon inom exempelvis utrikesförvaltningen.

 

Några kommentarer. För det första gällande säkerhetsläget. Det är tyvärr utan tvekan så att säkerhetsläget i världen och i vår närregion, precis som Oksanen påpekar, har försämrats det senaste årtiondet. Det är inte bara fritidsbåtar som njuter av sommaren på Östersjön utan också en stor mängd örlogsfartyg, där vissa är mer långväga gäster. För tillfället är bland annat en indisk och en iransk fregatt på besök i St Petersburg i samband med ryska marinens årliga parad. Dagen samlar också en stor mängd ryska fartyg, där inte alla till vardags håller till i Östersjön. Atomubåten K-266 i Oscar ll-klassen, utrustad med kryssningsmissiler, passerade Stora bält bron i Danmark på väg in i Östersjön den 5 juli. Enligt uppgifter på sociala medier har den sällskap av åtminstone atomdrivna attackubåten K-157 i Akula-klassen samt den splitternya K-549 i Borei-klassen. Den sistnämnda är utrustad med 16 kärnvapenmissiler med ännu fler stridsspetsar.

 

Paraden kommer enligt uppgift i svensk media följas av övningar i Östersjön, och så brukar det vara varje år. De som har sommarstugor i finska vikens yttersta havsband brukar vittna om stor aktivitet den här tiden på året där flygvapnets Hornets övervakar vad som sker på internationellt vatten.

 

Finland och Ryssland har goda och fungerande relationer. Som grannländer är det mycket viktigt. Med det sagt är det viktigt att konstatera att Ryssland övar mycket aktivt både i Östersjön och på andra platser i världen. Alla länder har internationell rätt att öva, men desto mer man övar och desto mer saker man övar med, desto mer ökar behovet av andra att förhålla sig till det. Det ökar på spänningar, upprustning och risker för misstag.

 

För det andra. Det är i Finlands och Sveriges intresse att internationella avtal följs oavsett om det är gamla regionala eller nya världsomfattande sådana. Det är avtal som blir en del av internationell lag som utgör spelregler för att hantera regionala och globala utmaningar samt göra världen tryggare för länder som inte är militära stormakter.

 

En uppsjö av internationella avtal har i historien brutits eller kringgåtts. Det är ändå viktigt att vi inte bidrar till att undergräva dessa avtal genom att själva börja ifrågasätta dem eller dess faktiska betydelse. Vår utgångspunkt måste alltid vara att internationella avtal ska följas, såsom avtal i allmänhet.

 

För det tredje gäller det att inte vara naiv, oavsett vad det gäller. Man måste utgående från internationell lag vara förberedd på alla tänkbara scenarier, oavsett hur regelboken ser ut. Genom att vara alert kan man också öka avtalens kraft genom att man säkerställer att de efterlevs.

 

Finland har internationell rätt att försvara sin egen suveränitet, sina nationsgränser samt Ålands demilitarisering.

 

Traditionellt har Finlands försvar byggt på ett trovärdigt militärt försvar. Utmaningen de senaste åren är att civila och militära hot blandas ihop i så kallade hybridhot. Finlands lagstiftning har uppdaterats en hel del på den punkten, men internationella avtal känner ofta inte till termen hybridhot.

 

Cyberattacker, som Åland utsattes för sommaren 2017 och som bland annat påverkade Ålands mobilnät kan enligt en lettisk parlamentsledamot, som tidigare intervjuats av nyhetsbyrån Reuters, eventuellt ha varit del av en militär övning och således betecknas som ett hybridhot.

 

Alla ser skillnad på en atomubåt och en Buster Magnum eller på en pansarvagn och en VW Transporter. Därför blir det problematiskt om militära intressen klär sig i civil skrud och i den skruden ankrar eller besöker platser där det finns samhällskritiska intressen som elförsörjning, datatrafik eller telekommunikation, som är av mycket stor betydelse i en krissituation. Det här är typiska exempel på hybridhot.

 

De som vill se ett konkret exempel kan bara titta på de anläggningar som beslagtogs på Erstan i Åbolands skärgård nära Finlands viktigaste handelsfarled, en oljehamn och andra strategiska intressen. En sådan anläggning hade kunnat fungera som ett brohuvud för operationer av någon i en kristid.

 

Det är viktigt att alltid hålla ögon och öron öppna.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15