Hasardgeografi varje dag

27.07.2021 kl. 11:35
I Ålands Lyceum gick jag en kurs i hasardgeografi som Ralf Carlsson höll. Kursen handlade om extrema naturfenomen såsom jordbävningar, vulkaner, tyfoner och kraftig torka.

Det är nu 20 år sedan jag gick kursen, men flera av de extrema fenomen har blivit betydligt vanligare sedan dess på grund av klimatförändringen. Att nu följa nyheter från omvärlden är som en daglig minikurs i hasardgeografi.

 

Extrem rekordhetta i British Columbia. Enorma skogsbränder lite söderut i Oregon. Skogsbränderna är så stora och så intensiva att de börjar styra vädret, inte tvärtom. Det är fenomen som också setts i Australien där skogsbränderna framkallat åskoväder och producerat blixtstormar. För alla dem som sett (och hört dånet av) en skogsbrand på nära håll är blixtnedslag inte något man ytterligare önskar sig. I Sibirien har de omfattande skogsbränderna gjort att Ryssland släppt kemikalier i luften för att försöka framkalla regn på artificiell väg för att bekämpa bränderna i den otillgängliga terrängen. I Kalifornien har säsongen för skogsbränder bara börjat. Den börjar allt tidigare och slutar allt senare.

 

I Västeuropa ser vi i stället hur extrema regnmassor skapat översvämningar i bland annat Belgien, Holland och Tyskland. Man tror att översvämningarna och värmeböljorna kan ha ett samband på grund av att jetströmmarna nuförtiden försvagas så kraftigt under sommartid som en konsekvens av att temperaturerna stigit uppe i Arktis. De försvagade jetströmmarna gör att högtryck och lågtryck kan ligga kvar på samma ställe mycket längre än normalt.

 

Forskare har länge varnat för att den här typens händelser kommer bli vanligare på grund av klimatförändringen. Men hur snabbt har överraskat även forskarna. Det borde vara en oro för oss alla många gånger större än den för pandemin. Vad ska man då göra? Stänga av nyheterna, blunda och hoppas på det bästa? Nej! Åtgärder behövs på alla plan, och det är det som kan bromsa och ändra utvecklingen.

 

Pandemin är ett bra exempel på att stora delar av världen kan jobba ihop då det kommer konkreta hot. Det måste vi göra med klimatförändringen också. Kommande klimattoppmöte behöver ta fler konkreta steg, inte fler strategier. Världen behöver se Kina axla ett större ansvar. Då allt fler naturkatastrofer också drabbat Kina finns kanske förutsättningar för det. Europa och USA kan inte dra lasset själva. En positiv utveckling är att USA nu har en president och en administration som på allvar vill göra något.

 

Teknikutveckling kommer vara central då få människor är redo att försämra sin levnadsstandard. Politiken kan skynda på den utvecklingen som sker både globalt och lokalt. Det är exempelvis mycket glädjande att landskapsregeringen startar ett stödprogram för att få bort olja som uppvärmning. Ett sådant stödprogram finns och har funnits i fasta Finland för att installera berg- och jordvärme i stället. Det har varit en succé. Att ersätta oljan som uppvärmningsbränsle med värme från berg, jord eller luft i stället är en lågt hängande frukt i klimatarbetet.

 

Utfasningen av torv som bränsle i Finland är en viktig nationell klimatfråga som nu är på väg att verkställas både genom politiska beslut och marknadskrafter.

 

Elektrifieringen och minskningen av utsläppen av trafiken är en annan viktig fråga. På Åland har man också kunnat ta del av det statliga stöd som skapats för att stöda privatpersoners anskaffning av elbilar.

 

Som i så mycket annat börjar saker alltid med dig och mig samt vilka val vi gör. Det har betydelse att köpa lokalproducerat, att reparera och att återanvända saker.

 

Som pappa till en snart ettårig flicka kan jag bara konstatera vilken guldgruva olika grupper på social media och second hand butiker varit. Där har vi köpt barnvagn, nästan alla hennes kläder och de tygblöjor vi använder dagtid för att minska på avfall. Det är saker som vi gör framförallt för att hjälpa klimat och miljö, men som också sparar plånbokens pengar. Allt fler saker är både miljömässiga och ekonomiska vinster samtidigt. Det är dit vi måste komma eftersom det skapar tydliga incitament att agera klimatsmart, vilket vi måste göra om kommande generationer ska kunna leva på alla de delar av planeten som idag är bebodda. Här spelar alla insatser, små som stora, roll.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55